En kväll i Frankrike...

Igår gick den första spektakulära middagen av stapeln! Jag visste inte att en del av Frankrike hade flyttat och bosatt sig på Lilljansberget, men så var det. Den första av fyra middagar bjöd på så mycket gott, trevligt och roligt att det blir svårt att toppa! (som livscoachen Peter Nilsson skulle sagt) Jennys lägenhet var pimpad från tårna med stämning, glädje och frenchness!

På besök var bland annat en äkta fransman och en mimartist!

En äkta fransk värdinna och en fransman med guldsjal!

Vi möttes av ett mycket fint dukat bord!

Värdinnan hälsade oss varmt välkomna, bjöd på många fördrinkar medan vi väntade på Pelle och försvann sedan in i köket!

Förrätten finns tyvärr ingen bild på men bestod av ost från alperna, handknådad av bönder med starka franska nävar. Varmrätten var rådjur med gratin dauphinoise, toppad med mängder av Gruyere! En riktig smaksensation, med en sås god nog att dö för och begravas med! Eller alternativt ta ett lååångt bad i, om man känner för att leva lite till.

En glad Karin!

Som underhållning fick vi måla varsin tavla!

Pelle valde att måla det franska temat "vin vid vattnet".

Janne målade gräs, och på gräset stod en ko. Av kom får vi mjölk och av mjölken gör vi ost!

Jenny valde att måla lite storslagen fransk natur, direkt ur minnet... en naturbegåvning!

Pelle la ner hela sin själ i arbetet, och fortsatte målandet in i efterrätten!

Jag valde att föreviga mig själv. En del av mig, mitt i Frankrike, mitt på Lilljansberget!

Här är våra färdiga alster på tork.

Efterrätten var en mycket god paj, men innan det fick vi en tredje rätt som bestod av olika mycket goda ostar!

Stämningen var på topp hela kvällen, och vi åt i timmarna fem!

En mycket nöjd och glad fransman med glimten i ögat!

Kort och gott var det en oförglömlig kväll!

Oui deux!

Nu har jag sytt en basker av ett par gamla mjukisbyxor. Nu är jag komplett!

Oui!

Ikväll blir det fransk middag hos Jenny, första halv-åtta-hos-mig-middagen! Jag har försökt leva upp till den franska klädkoden men jag hittade ingen basker i hela stan! Men jag ser fram emot en trevlig kväll, jag har ju trots allt en röd scarf! :)

Hemtentar och har mig.

Jag tar en liten paus i hemtentandet för att skriva om helt andra saker än radon och miljöcertifiering.

Ikväll ska jag på zumba för första gången. Japp. Inatt gjorde jag lite research genom att kolla på tv-shop. Det slog mig att de marknadsför zumba som "träningen som är så rolig att du inte märker att du tränar!" Vi som faktiskt gillar blodsmak i munnen och mjölksyra borde alltså egentligen hålla oss borta?

I överlag verkar alla tv-shopsprodukter för hälsovård marknadsföras med just detta försäljningsknep. Ta bara de där elektroderna man ska fästa på magen när man ligger i soffan och käkar chips, pilatesmaskinen som ÄR så rolig, och min favorit, orbitrek 2000. Jag vet inte vad det är som är så roligt med att ha en maskin i sovrummet/vardagsummet som i 90 procent av fallen blir en ersättare för garderoben, men roligt är det!

Jag undrar om det går att marknadsföra andra saker med just detta. Hamburgaren som är så god att du inte märker att det är en hamburgare... eller att du äter? Gräsklipparen som är så rolig att använda att du inte märker att du klipper gräset? Tänk om fler reklammakare kunde använda detta i sin marknadsföring, vad roligt allt tråkigt skulle bli då!

Förutom när det gäller träning som faktiskt ÄR roligt, och jag ska prova zumba för att jag gillar dans. Däremot kan jag inte tro att det är roligt att stå i vardagsrummet och svinga maracaspinnar, men det kanske bara är jag.

Slut på det roliga, början på något ännu roligare?

Nu är min maxisommar över på riktigt. Den skulle egentligen varit över i torsdags, men eftersom Jerôme hade en son på fotbollsturnering utan hejaklack gav jag efter. Jag kände i mitt gamla fotbollshjärta att det hade varit elakt att misunna en liten gosse åtminstone en av sina föräldrar där idag. Mamman kunde inte kan ju tilläggas.

Men, nu är det över, och denna sommar var bra mycket roligare än den förra. Schemamässigt var den kanon, jag hade ett väldigt bra helgschema under mina jobbhelger som tillät mig både utekväll och sovmorgon. Att jag numera är bakis precis hela dagen efter en kväll ute behöver ju inte nämnas, men alla mina söndagar på jobbet var ruskigt jobbiga. Utom helgen när jag gick ut på fredagen istället, men då var ju lördagen extra jobbig istället.

Nästa vecka har jag en hemtenta att skriva från onsdag. Min deadline är fredagnatt kl 2 för nu har jag jobbat två helger i rad och det vore skönt att slippa jobba en tredje. Även om det jobbet innebär att sitta hemma och skriva. Nästa helg har vi även vår första halv-åtta-hos-mig-middag, den är hos Jenny och temat blir såklart franskt! Klädsel skulle även vara franskinspirerat, jag försöker luska ut hur jag ska få tag i en basker innan dess. Jag tänker mig fransk mimartist för jag har många randiga tröjor.

Idag är min första lördagkväll hemmavid på länge, det känns konstigt och inte alls särskilt inspirerande. Jag ser fram emot när grannarna kommer tillbaka och livar upp stämningen i den här tysta korridoren! Annars har jag en färsken-frukten-fest att se fram emot på tisdag med obligatorisk utgång på det sista tisdagsrexet i sommar. Kan bli kul! Eller nä, det blir kul!

Idag kan jag bara konstatera att jag valde fel kväll att sitta hemma. Det enda som går på tv är dåliga Steven Seagal-rullar! Jag tål inte människan!

Dejtingnivåer.

Jag såg på Tough love häromdagen. Ett dejtingprogram där en kille ska lära en massa knäppa brudar vad de gör för fel i dejtingvärlden, eftersom de är över 30 utan ring på fingret! OMG, som kidsen säger.

Då drog han upp att en tjejerna "was dating below her level". Det slog mig inte förrän senare hur stört det egentligen är. Tydligen så hade hon problemet att när en kille var "snyggare" än henne blev hon osäker, medan programledaren framhävde att killar som var fulare än henne skulle känna sig osäkra i hennes sällskap. Okej att många människor tänker på det här viset men när jag fick det definierat sådär på TV av alla ställen var jag tvungen att ställa mig frågan... vad är min "level"? Hur vet jag att jag inte dejtar under min nivå? Finns det en måttstock? Kan man gå någonstans och få sin snygghetsprocent utmätt? Sen undrade jag om mina under året tappade 23 kg betyder att jag levlat upp? Och främst, betyder det att man kan vara ett svin mot folk som är fulare än en själv för att de ska vara tacksamma att man vill vara med dem? Det verkade lite så i programmet. Och kanske stämmer det bättre på oss alla än vi faktiskt tror?

Åsa sa en gång: Fula människor ska inte vara dryga, de ska vara glada för all uppmärksamhet de får!

Det måste ligga något i detta. Men jag antar att kvaliteter som makt, pengar och kläder kan ha en levlande effekt också, inte bara utseendet. Jag vill veta mera!

:)

Aber nice!

Det är inte varje dag man får en gratis skiva... och verkligen inte varje dag man får en skiva som heter "Aber nice"!

Det firar jag med att lyssna på den! Jag gillar främst tredje spåret som heter "Nice version". Den är ju självfallet lite najsigare än de andra. Det hörs ju på namnet!

Pelles hörna.

Idag tillägnar jag mitt inlägg till Pelle. Det var han som frågade om jag tänkte blogga nåt i helgen. Vi får väl se, sa jag.

Pelle frågade mig häromdagen vad min inre röst hette. Hans heter Mark. Pelle har både sagt att jag är "färskens Charlotte" för att jag är så pryd och kallat mig snuskig under samma vecka. Han får ta och bestämma sig.

Nu har jag dodgat iksu än en gång denna vecka, träningsväskan var packad men jag är så oliiidligt trött idag. Fyra timmars sömn blev det och så ska jag på krogen ikväll. Det blev inte mer än ett dubbelpass i måndags och ett på söndag. Men det är ju ändå fyra gånger på en vecka, även om det är lite komprimerat. :) Jag får väl lägga till ett pass i morgon också då. Okej.

Det flyter.

Jag har haft en sån där lång jobbvecka igen när ingenting annat hinns med. Jag kom just före åtta ikväll och tänkte att det vore roligare att vakna upp i ett rent rum än att städa imorgon på min lediga dag. Egentligen skulle jag ha gått till iksu men jag vet inte om energin hade sträckt sig så långt. Så jag tog en rejäl disk- och städtimme istället och nu luktar det Ajax fête de fleur i hela rummet, saker ligger på sin plats och jag känner tröttheten smyga på... det är skönt!

Idag fick jag en riktigt rolig inbjudan, vi är fyra jobbarkompisar som ska göra ett Halv åtta hos mig. Jag har redan börjat planera min meny, men jag vet inte hur komplicerat jag vågar gå eftersom det lätt kan bli pannkaka av alltihop. Det är mycket prestige i det här! Även om jag inte har kvar mitt gamla matlagningsintresse tänker jag bjuda på god konkurrens, det är ett som är säkert!

Annars flyter det på, saker är komplicerade och okomplicerade på samma gång. Jag är lite spänd inför mina stundande omtentor och hoppas att allt går som det ska, eller åtminstone att jag ska hitta peppen inför att plugga igen. Det blev ju lite körigt där i början av sommaren, visserligen av helt legala skäl, men jag känner mig ändå lite som en dålig student. Men det ska jag ta igen nu, jag har inte ens tre veckor kvar på maxi, två och en halv faktiskt. Sen bär det av igen! Jag ser verkligen fram emot sista året, men det känns inte som att jag är redo för det mentalt.

Sist men inte minst, jag har lovat Pelle att han ska få en liten hörna i min blogg, nu när han har lagt ner sin. Så, här kommer ett stort grattis på namnsdagen! Grattis, hipp och hurra!

(i morgon är det min tur, glöm inte det!)