Spel och dobbel.

Jag glömde ju en grej. Vi spelade som vanligt en mängd sällskapsspel under julhelgen. Det var förstås trevligt och sällskapligt, men ibland undrar man över kvaliteten på vissa spel. Martin vann familjegeni (ett otroligt kasst spel med väldigt ojämna frågor från 2001) med frågan "vilken topping har vanligtvis en Margeritha?" Inte för att frågan var svår men i svaret stod "ost, tomatsås och skinka". Helkonstigt och väldigt fel. Vi gick emot spelets regler och gav honom rätt för ost och tomatsås.

Mamma fick spelet "Matspelet" i julklapp och det var förstås en hit eftersom hon och vi andra gillar sådana spel. Men, i spelet fanns frågan "vilken grönsak kallas ofta för alligatorpäron?". Nä, vi visste inte heller svaret och jag vet inte hur ofta någon brukar kalla avokado för det. Förmodligen aldrig.

Bezzerwizzer, Pratmakarna och Monopol stod framme hela julen som sig bör.

Mellandagskaos.

Jag hittade ingenting på mellandagsrean men Anders hittade desto mer. Jag höll på att slarva bort en av hans påsar när jag bar runt på den och ställde ifrån mig den i en skoaffär. Den fick stå där i någon kvart och jag hade duktigt med ångest innan jag kom på var jag ställt av mig den.

Så kan det gå.

Nu ska jag dansa igenom minst halva julklappsspelet Just dance 3, det kan behövas efter helgens överflöd! Egentligen vill jag börja spela Skyward Sword, men jag är rädd att exjobbet kan bli lidande. Det krävs stark vilja att inte bara prova lite, men jag får se det som en belöning som kommer sen.

God jul!

Det var bara det jag ville säga.

Sen öppnade vi några av julklapparna till zeldamusik. Det kändes nyskapande. Mamma bytte fort till Amy Diamonds version av "Mer jul". Det kändes också okej. På julafton får alla sin vilja fram liksom.

Slutet gott!

Till alla er som oroade sig över mina magtröjor kan jag säga att problemet är löst. Jag hittade ett annat kvitto med två tröjor till samma pris som jag köpte för ett par veckor sen, det stod bara "top" och inga frågor ställdes. Kassörskan konstaterade att de hade krympt rätt rejält, sen fick jag alla pengar tillbaka i handen. Man kanske alltid ska reklamera saker när det är tio personer i kön bakom, så smärtfritt brukar det ju aldrig gå annars! Inte för att jag reklamerar saker särskilt ofta, men efter att ha sett Plus några gånger kan man ju tro att företag endast finns till för att göra livet svårt för sina kunder. I alla fall, tack Åhlens! Pengarna ska gå till att finansiera säsong tre av galna män som jag vill få i brevlådan lagom till mellandagarna.

Magtröjor 2012?

Jag tvättade just två tröjor för första gången, inköpta på Åhlens under min lilla Sverigeturné.
Problem 1: Jag har inte kvittona kvar eftersom de inhandlades på resande fot.
Problem 2: Tröjorna har krympt.
Med krympt menar jag inte det sedvanliga "jag köper lite större eftersom tröjor oftast krymper en aning" utan "vem klippte av min tröja ovanför naveln?" På riktigt! Jag är både fascinerad och lite förbaskad. Dels för att det var väldigt fina tröjor innan tvätten, så fina att jag efter att ha köpt en kände att jag ville ha en till likadan i en annan färg. Och förstås för att jag inte har kvittona kvar. Men jag tänker försöka reklamera dem imorgon ändå.

Ps. Jag följde tvättråden och drog dessutom till med sträckning i vått tillstånd trots att det inte ens stod på etiketten. De kanske redan visste att det var kört och orkade inte skriva ut det.

De här tröjorna var samma längd innan.

Telepati på maxi.

Jag stod och städade fiskdisken efter världens stressigaste dag när en gravid kundkvinna kom och pratade med mig.

Kund - Hej får jag ställa en fråga?
Jag - Ja, självklart! (Jag tittar på kunden och tänker "hon kommer fråga efter ostkaka")
Kund - Var finns ostkakan?
Jag - Mäh, jag tänkte "nu kommer hon fråga efter ostkaka, också gjorde du det!"
Kund - Haha.

Sen beskrev jag var den låg. Det var kanske andra kunden som frågade efter ostkaka idag så det fanns ingen anledning att tro att det var just det hon skulle fråga. Men jag tror att paketet med bakplåtspapper hon hade i handen fick mig att tänka på ostkaka. Eller så har jag blivit synsk.

Asså jag vet inte.

Idag har jag gått från sex skrivna sidor till att ha börjat på den elfte! Jag kom på att jag skulle ändra radavstånd till det rätta och fick nästan två sidor, sen har jag skrivit en hel del också. Ändå känner jag mig mäkta onöjd med dagen. Jag känner konstant att jag har gjort för lite och nu ska jag jobba tre dagar. Det var två men jag ska in lite på onsdag också efter mitt handledarmöte. Jag vet hur det kommer bli och förmodligen kommer jag inte skriva ett ord till förrän efter jul. Inte bra!

Idag kom min sista julklapp med posten, nu är det färdigt! Idag längtar jag enormt mycket till torsdag eftermiddag. Då ska jag slappna av nå jävulskt!

Saker från Kina och the real thing.

Jag ägnar morgonen åt att småhota en försäljare på tradera efter att han sålt mig en olaglig kopia av office-paketet. Jag skulle behöva ägna min tid åt att skriva och inte bråka med försäljare. Men nu är det som det är. I veckan fick jag ganska mycket gjort och nu känns det inte omöjligt längre. Idag är det en vecka till julafton, crazy.

Igår såg vi Svenska hjältar-galan. En fin tillställning och jag grät som ett litet barn typ hela tiden. Vi orkade inte se hela för vem vill sitta och gråta i två timmar liksom? Efter det klämde vi fem avsnitt av Mad men. Det är därför jag kallar efter tolv för morgon, det blir lätt så när man lägger sig efter halv fyra. Nu har vi bara två avsnitt kvar av säsong 2 och ingen 3 eller 4 på posten. Det känns läskigt eftersom abstinensen kan bli extrem. Visst kan man ladda ner men jag gör inte sånt. Dessutom bestämde vi att om det är någon tv-serie vi ska ha i bokhyllan så är det Mad men. Jag fattar inte hur jag lyckats undgå att se ett enda avsnitt tidigare. De flesta serier har man ju sett lite av men jag kan inte minnas att jag någonsin slagit på tv:n när Mad men varit på. Min förlust, men å andra sidan har jag ju mycket att se fram emot!

Jag skulle ju skriva nåt...

Jag hade tänkt skriva ett inlägg om något som jag funderade på på bussen nyss. Sen tänkte jag att den här bloggen kanske har ett inlägg där jag raljerar över något samtida fenomen och då dissade jag det totalt så jag vet inte om det här är rätt forum (det var earth hour, jäkla ploj) Hursomhelst, det här är i ingen diss, bara en fundering.

Jag tänkte iallafall att nu i juletider så stökas det och bökas som aldrig förr, det syns på facebook. Folk med och utan barn, sambos och singlar bakar så det knakar, pyntar, skickar julkort och stöper ljus. Och så tänker jag på den här husmors- och hemmafrudebatten som pågått senaste åren, samtidigt som jag börjat titta på Mad men och drömmer om den gamla goda tiden där en kvinnas roll var att sitta och se söt ut och knappra på en skrivmaskin, tills hon blev gift förstås.

Jag tror att allt hänger ihop. Jag tror att det finns för många valmöjligheter idag och att de flesta önskar att de slapp välja. Det är därför husmorstrenden har blivit till en livsstil. För att det ska kännas okej att vilja stanna hemma och dona när andra åker till Australien.

Min undran är i alla fall: är allt stök och bök som jag upplever på facebook en frukt av att vi börjar närma oss trettio och vill återuppleva julen som den var när vi var barn? Är det underbara Clara med fleras förtjänst? Eller är det helt enkelt att så få av oss skapar något med händerna under resten av året och känner att till jul ska det minsann vara hembakt/stöpt/byggt/stickat? För till jul kan ju alla få lite av allt. De som redan är husliga donar på som vanligt, och resten av oss lägger manken till för att pyssla till det lite.

En sak som är säker är att jag själv fallit för trenden. Jag skulle gärna vara hemmafru och slippa välja, men det kanske mest beror på att jag är less på mitt exjobb. Så, nu fick jag det sagt.

Jobba jobba.

Det blev en jobbhelg för mig. Det kan ofta bli så i sjukdomstider, man jobbar en dag och helt plötsligt jobbar man två dagar till. Vädret har varit jättekonstigt i helgen. Igår var vägen till jobbet den värsta sen jag började jobba där, oplogat från iksu till strömpilen och spårig snöslask som var omöjlig att cykla i. Nu ska jag iväg igen och slasket har fryst på inatt. Det är därför jag cyklar en timme innan jag börjar, man vet ju aldrig om jag kommer slita håret halva vägen.

Shaun T och jag.

Efter fem dagar med träningsprogrammet känner jag faktiskt att jag gillar det. Det är verkligen skitjobbigt, fullt av upprepningar och ganska töntigt. Men det är inte Susanne Lanefeldt-gympa utan tungt som fasen! Eftersom det upprepar sig själv ser man snabbt hur mycket bättre det går vid övningar som i början var omöjliga att göra flera av. Så länge det är tillräckligt jobbigt blir det aldrig helt tråkigt. Jag trodde aldrig jag skulle säga det men old school tv-träning är nog min grej!

Källor.

Att jag inte är något doktorandämne har jag väl vetat sen jag insåg att jag inte har något riktigt stort intresse som jag skulle orka grotta ner mig i under flera år. Men nu vet jag det ännu mer. Jag har totalt snöat in på källor till uppsatsen, så till den grad att jag så fort jag läser en mening som har en originalkälla måste gå till biblioteket bara för att inse att den oftast inte går att få tag i. Och sen har jag skrivit ut så många artiklar som alla hänvisar till varandra i någon slags akademisk version av viskleken att jag inte längre vet vem som sagt vad för allting heter nästan likadant.

Idag är det sjunde december och den 22:a vill jag ha ett utkast att bara finjustera och inte skriva mer på. Jag önskar mig lycka till.

Snö och vita blad.

Igår kväll när jag cyklade till Berghem började det snöa. Sen fortsatte det typ hela natten och nu är det vinter. Det var väldigt fint i morse när vi vaknade och jag kände ingen avsky mot snön alls.

Idag har jag beställt massor av julklappar, nu har jag bara en och en halv kvar. Sen har jag pysslat med diverse grejer, allt för att slippa skriva. Jag lider verkligen av skrivarblockering, så fort jag öppnar arbetet vill jag bara gå och lägga mig. Jag tror inte tidspressen är tillräckligt stark än, eller så jobbar jag på fel tider. Det bästa för mig är att sitta och skriva mellan åtta på kvällen och två på natten. Men då gör jag så mycket annat så jag vet inte riktigt när jag ska få tid till det här!

Jul?

Jag köpte en ny ljusstake igår efter jobbet. Jag hittar inte min gamla och det var tur för den var en väldigt ful sak. Jag pimpade den med gymastiktomtarna som annars brukar ramla runt här i rummet under december månad. Nu står alla mina julpynt framme (två stycken) men julstämningen infinner sig inte riktigt ändå. Det är andra advent idag och regnet hänger tungt. Men jag misströstar inte, jag står fast vid att snön gärna får vänta lite längre. Typ en månad eller så.

Igår var det julfest med jobbet men jag valde att jobba istället. Det kändes okej, jag var inte så sugen på fest och maten missade jag i och med att jag jobbade till åtta.

I veckan har jag handlat en julklapp. Det blev en fatboy-kopia till Anders eftersom hans sittpuff från 80-talet luktar hund. Han fick välja färg och blev jätteglad. Den kommer efter jul någon gång och ska revolutionera vårt framtida vardagsrum, alternativt ta upp jättemycket plats så att man går och stör sig på den tills den åker ut på balkongen. Det återstår att se, men just nu är jag minst lika peppad på hans julklapp som han är!

Som fortsättning på förra inlägget kan jag meddela att om jag trodde att jag hade träningsvärk i veckan så är det ingenting mot vad jag har nu. Jag satte igång med det där träningsprogrammet med Shaun T och gjorde fitnesstestet på fredagkväll. Idag kan jag knappt gå och ska fortsätta med skiten idag. Jag bävar redan.

Den eviga värken.

Jag har nu haft träningsvärk i en vecka. Det är ju "den bästa sortens värk" enligt min gamla gympalärare Leppe, men nu börjar jag bli lite less. Det är skönt att känna sig peppad att träna igen men priset för det är ju lite ont i alla möjliga kroppsdelar. Jag har jag fått låna ett dvd-träningsprogram av Jonnies Lisa som tydligen ska vara the shit. 60 dagar, sex dagar i veckan och olidlig träningsvärk de första tre veckorna enligt Lisa. Det låter ju onekligen spännande, men jag vet knappt om jag vågar börja. Som tur är kräver uppsatsskrivning inte så mycket energi i övrigt så det vore ju dumt att inte ta chansen!

Nä, okej då.

Snön är väl okej, men bara om det är mellan -2 och -7 grader ute. Allt över och under gör snön till en pina. Mitt hjärta tog ett litet glädjeskutt när gissningsprognosen över decembertemperaturen rörde sig i det celsiusspann jag just beskrev. Den här månaden ska jag inte jobba lika mycket på strömpilen som jag brukar under julmånaden och därmed hoppas jag att mitt snöhat minskar lite i storlek lagom till nästa år. Då jag förhoppningsvis befinner mig på en ort långt ifrån Umeå och en bra bit nedanför Norrlands gränser.

Idag är det regn och ganska mycket storm. Jag ska snart cykla till Carlshem för att hälsa på kusin Jonnie. Det är medvind på vägen hem i alla fall, och det är ju det som är det viktiga.