...men jag tror att Herman är världens lättaste bebis! Efter att ha haft en high need-bebis är det rätt lätt att anta att alla bebisar bara kan sova i vagnen eller på en när man står och går eller sitter i soffan och glor i timmar och då är det ju skönt att bli motbevisad av ett barn som helst somnar när man lägger ner honom i vagnen/soffan/babygymmet/sängen! Förutsatt att han är duktigt mätt och nybajsad eller åtminstone utan massa gaser. Helt otroligt, jag vet inte hur många arbetsdagar han sover bort per vecka... han somnar liksom vid förskolelämningen och vaknar vid lunch för att äta. Sen kan han lätt sova till fyra på eftermiddagen. Och på morgnarna när han är vaken så ligger han i babygymmet och ler medan mamman roddar treåring som är ilsken/ledsen/tjurig/uppeivarv/på nåt annat konstigt humör. Och bara väntar liksom. Efter nån halvtimme gör han lite väsen av sig för att försäkra sig om att jag inte glömt honom helt.
Jag vet att det inte kommer vara såhär för evigt men jösses vad lätt det är att ha två när tvåan beter sig som en halv!
