tisdag 27 december 2022

En julreflektion.

Sen instagram gjorde entré i mitt liv har ribban för vad som är okej/snyggt ökat höjts så himla mycket. Man vill liksom inte dekorera en enda kaka för att man ser proffsdekorerade kakor dagarna i ända. Virkade figurer blir bara sötare och sötare och mer och mer perfekta, bilderna proffsigare och proffsigare. Dukningar, inredning, kläder.... allt känns lite fult och skavigt när man hela tiden jämför med perfektion. 

Men sen i år när jag tappade orken för det mesta med min extremt begränsade ryggkapacitet har jag känslan av att nog är nog. Det är verkligen nog. I jul var vi hos min bror och jag hade gjort sill och tagit med i helt bra och användbar nutellaglasburk. Det dukades fram och den extremt höggravida värdinnan funderade på om vi borde hälla upp den i ett fat, tillsammans med alla andra udda prylar som stod i ett mishmash på bordet. Jag kände bara eller så ger vi fan att fota dukningen, så minns ingen julbordet 2022? 

Vår julgran står i ett hörn bakom flyttkartongerna i källaren, barnen ville så gärna klä den så den fick en plats till slut. Det ser förjävligt ut men ärligt talat, vem bryr sig? Barnen är så glada, jag är glad när barnen är glada och granen ser likadan ut som alla andra år eftersom det är en plastgran från Ikea.

Och eftersom jag är en såndär pysslig typ som till viss mån spär på det där bullmammiga, perfekta så tänker jag tona ner den delen och verkligen fokusera på att inte fota dukningar eller snygga bakverk 2023!

onsdag 14 december 2022

Gulliga lucia-barn.

 Igår var sista luciafirandet nånsin på förskolan för oss. Och ingen är gladare än jag.

2015 - inget luciafirande på förskolan eftersom alla barn var ca 1,5 år. (Ny avdelning)

2016 - ingen lucia vad jag minns, troligtvis av samma anledning.

2017 - lucia inomhus morgontid. Anders var själv med Elvira som satt i knät hela tiden.

2018 - minns inte om vi var sjuka eller om Anders var med själv.

2019 - utomhus på morgonen. Jag var själv med två barn som båda gick och grät på varsin sida om mig och jag fick stå med i sjunget för att båda skulle känna sig okej. Men ingen sjöng och ingen gillade fikat.

2020-2021 inställt pga covid.

2022 - jag var själv med Herman som på förhand deklarerat att han inte ville vara med. Han satt bakom mig och surade/grät exakt hela föreställningen och sen hatade han även fikat.

Och nu är det över. Exakt noll luciatåg med glada barn har vi fått bevittna. Kanske är det karma för att jag endast ville gå i kyrkans bsrntimmar när det var lucia?