Elvira åkte på läger i tisdags, sjukt pepp och inte alls lika överstressat resfebrig som hon var inför en-natts-hajken i början av maj. Hon packade, grejade, planerade och testlåg liggunderlag plus sovsäck på hallgolvet. Nu har hon varit borta två dygn och vi har inte hört något men sett en mycket glad scout på scoutkårens instastorys. Barnen fick såklart lämna sina mobiler hemma.
Det känns lite som att det börjar nu, tiden när kompisarna är bra mycket viktigare än nån gammal morsa och farsa där hemma. Själv tyckte jag föräldrarna var hyfsat onödiga under åren 11-23 ungefär. Jag har tänkt att Elvira inte är lika självständig som jag var, men det vete fasen.
Hon fyller snart 10 och det enda hon önskar sig är grejer från Bodyshop med jordgubbslukt. Hon är verkligen inte så liten längre.
