Jag försöker verkligen lära mig att misslyckas inför andra och att va okej med det. På min förra arbetsplats som var rätt toxisk i många avseenden var det svårt att släppa garden men nu känner jag mig rätt trygg i att jag nog är ganska bra oavsett om jag "klarar allt". Jag har sökt tre tjänster internt och har berättat det för nästan alla i min arbetsgrupp. Risken är alltså väldigt stor att jag inte blir erbjuden samtliga tjänster men det känns helt okej. Bara för att en blomma på ängen är extremt vacker betyder inte det att alla andra är fula ju. Med det menar jag inte att jag alltid är den vackra blomman, jo ibland kanske. Men oftast försöker jag vara det och kanske bara är näst vackrast på ängen, eller bara en vanlig maskros då och då.
Den här tryggheten är nu för mig,,men jäklar vad bra det känns att få vara lite prestigelös på riktigt!