lördag 10 maj 2008

Börjar om.

Min gamla blogg blev så tråkig att jag inte ens ville uppdatera den, och titeln var inte längre särskilt aktuell. Jag ville ha mitt efternamn som url men tyvärr var det redan taget av min käre bror som hann skriva en mening innan han la ner sitt bloggprojekt 2006. Men snällt!

Dagens vits:

Vad säger bilföraren när hans Volkswagen Beetle börjar brinna?
-Fly bubblan!

Jag vet, man skulle varit där.

Idag är det lördag och tråkig som jag är sitter jag hemma. Jag försöker skylla på dålig ekonomi, tentatider, att Den sista Mohikanen är på TV... men trots alla dessa ändå lagliga skäl är jag faktiskt lite uttråkad. Men nästa helg kommer Fredrik hit så jag försöker att inte vara pank till dess. Simon har trevligt med kollegor och dricker öl, yrkesarbetarna påverkas verkligen inte av skolans vårstress!

Själv njuter jag av Gry Forssells bröst som är på väg upp ur klänningen vore det inte för lite brösttejp och Daniel Day-Lewis platta skådespelarinsatser i filmen med världens mäktigaste soundtrack.

På tal om världens mäktigaste soundtrack, när jag bodde på Red Lion satt jag, Pat och Pete och diskuterade om huruvida mohikanen är bra eller inte. Jag och Pat var för och Pete emot med Daniel Day-Lewis dåliga skådespeleri som enda anledning. Det slutade med att jag och Pat övertalade Charlotte i baren att spela filmmusiken eftersom jag har den på CD. När vi satt där kom tjejgänget med Lindsey i spetsen in och musiken byttes när de fulla brudarna klagade på den "deprimerande musiken". Jag och Pat suckade, det var en väldigt lugn måndag och filmmusik var på sin plats att spela i en nästan tom pub.

En vecka senare var jag hemma i Umeå på semester, det var kalla november och regnet föll tungt. Jag gick på torget och hörde välbekanta toner när det där indiangänget som reser land och rike runt hade ett marknadsstånd mitt i stan och spelade samma filmmusik i sina enorma högtalare så att det ekade över halva Umeå.

Det spädde på hela min övertygelse om att puben sög röv och att Umeå var bra. Önskar bara att min övertygelse varit så stor att jag åkt hem tidigare, men det är inget jag kan ändra på nu.

Inga kommentarer: