Att jag inte är något doktorandämne har jag väl vetat sen jag insåg att jag inte har något riktigt stort intresse som jag skulle orka grotta ner mig i under flera år. Men nu vet jag det ännu mer. Jag har totalt snöat in på källor till uppsatsen, så till den grad att jag så fort jag läser en mening som har en originalkälla måste gå till biblioteket bara för att inse att den oftast inte går att få tag i. Och sen har jag skrivit ut så många artiklar som alla hänvisar till varandra i någon slags akademisk version av viskleken att jag inte längre vet vem som sagt vad för allting heter nästan likadant.
Idag är det sjunde december och den 22:a vill jag ha ett utkast att bara finjustera och inte skriva mer på. Jag önskar mig lycka till.
1 kommentar:
Hahaha, en akademisk visklek, jamen visst ar det precis sa det ar!
Mitt liv i ett notskal: det ar jattebra om du kan saga nat som ingen annan sagt, men da maste du kunna verifiera att det verkligen inte ar nan annan som sagt det... formodligen har nagon annan sagt det, men det vet man aldrig...men ta reda pa det nu. Och sen kan du saga vad du vill, sa lange du kan verifiera det, forstas...
Vet inte om jag har nat att saga langre... man kan tappa bade traden och lusten for mindre
Skicka en kommentar