Jag har nog inte sovit så här lite på så många dagar sen jag var tonåring. Ryggen skavde fortfarande i natt efter 17 timmars bussresa i helgen. Två timmars sömn har jag fått och jag har lite feber, ont i halsen och har tappat rösten. Jag väntade mig sjukdom efter bussresan hit. Det kändes oundvikligt på något sätt med alla medresenärer och begagnad luft. En timme efter intervjun igår gick musten ur mig och halsontet kom smygande. När jag landar ska jag fira Martins student. Jag hoppas på att få sova lite också. Helst skulle jag vilja göra som Sami gjorde igår, lägga mig på golvet och ropa "jag vill inteeee". Men nu ska jag tydligen gå ombord.
1 kommentar:
Hur gick intervjun? Och vad var det for jobb?
Skicka en kommentar