Sitter på bussen kl 5:49 och det är ju en upplevelse i sig. Jag ska opereras idag och att dra upp barnen för att bli skjutsad och klämma in en synnerligen missanpassad lämningstid var inte på kartan. I närheten satt en ung kvinna, i november 2020 när vi levt med en pandemi i snart ett år, och både hostade och snörvlade i händerna. Hon sitter säkert kvar men jag bytte plats.
Och sen gick det på en kille i shorts och nu är jag övertygad om att asocialt beteende är det nya normala.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar