När Herman drog hem covid-19 till familjen fick vi ju samma dag hem en tjej med skadad handled. 1177 gick inte att nå på hela helgen så det gick inte att boka besök på närakuten. Och då hon hade full rörlighet utan att va särskilt svullen kändes den vanliga akuten lite onödig att besöka.
Men hon var allmänpåverkad och väldigt ledsen hela helgen. När alla nattningar sker i tårar brukar vi lägga in en madrass i vårt sovrum så att vi kan ligga bredvid och natta, jag har en regel i huset som säger att ingen nånsin ska behöva gråta sig till sömns ensam.
När hon sen fick feber ungefär samtidigt som jag blev hon kvar där i vårt sovrum. Sen testade jag positivt och hon fick kolla upp handleden på vanliga vårdcentralen. Allt var i sin ordning men hon vägrade flytta ut ur vårt sovrum förrän handen inte gjorde ont längre. Sen fick Anders feber ett par dagar efter mig.
Och först efter att vi mådde bättre kunde hon tänka sig att flytta tillbaka till sitt rum. I efterhand kom jag på att hon nog vakade över oss... här har det pratats om en farlig sjukdom i två år, som man ska undvika till varje pris. Och helt plötsligt har mamma och pappa den samtidigt. Det är klart man måste hålla koll ju. Kopplade inte detta förrän någon vecka senare. Hjärtat.
1 kommentar:
Menåh... gullunge.
Skicka en kommentar