Häromdagen pratade jag med grannen Anna om armeniern. Vi har spekulerat lite nu och då om vad som egentligen hänt honom. Jag hade tagit mig friheten att titta in i hans postfack och såg att det var en massa vita kuvert där, såna kuvert som skriker räkningar om sig. Då berättade hon att hon och hennes syster av någon anledning känt på hans dörrhandtag för att se om det var låst. Det var inte låst. Därinne var en lapp på skrivbordet som beskrev att han inte kunde fortsätta plugga av ekonomiska skäl och ett "förlåt". Då tog hon sig ännu fler friheter och gick ner till hans postfack (med nycklarna som fanns inne i rummet) och hittade en mängd kuvert från såg ut att komma från diverse indrivningsmyndigheter.
Han lämnade alltså sitt rum på valborg och skrapade då bort sin namnskylt på ringklockan samt lämnade ett brev med ursäkter. Vem brevet var riktat till är en gåta. Att han ens fått ett rum på nydalahöjd är också konstigt eftersom det brukar krävas åtminstone ett till två års kötid för att få dessa rum. Han kan ju inte ha förstått vem han betalat räkningarna till om han inte ens visste hur eller att man bör säga upp kontraktet? Han måste alltså haft någon form av kontakter här i stan som hjälpt honom med detta. Han hänvisade till en kompis när han "köpte" sin dator av "en kompis", en dator utan nätadapter. Hela korridoren fick vibbar av att den datorn inte tagit en helt laglig väg till honom, även om han själv kanske köpt den av en kompis. Vem säljer en dator utan sladd liksom?
Och när jag ändå är inne på datorhistorien kan jag ju tillägga att han inte förstod varför han fick en interneträkning en månad efter att han betalat. Han tyckte ju att han redan betalat för att få internet och kunde inte för sitt liv förstå vad ett abonnemang var trots att flera grannar försökte förklara.
Så nu sitter jag här med facit i hand och är jätteglad över att mitt hatobjekt nummer ett garanterat har flyttat, samtidigt som jag får lite dåligt samvete över att jag krävde honom på 500 spänn när han stängde av vår gemensamma frys för andra gången i april. Men samtidigt måste man ju få tro att någon som glider runt i gucciträningsoverall och guldsmycken och har råd att plugga i Sverige kanske inte har det så dåligt ställt. Som dessutom kedjeröker svenska cigaretter. Men så var alltså inte fallet. Men men, de 500 kronorna gjorde säkert varken till eller från när det gäller hans ekonomiska situation, men hade jag vetat hade jag kanske sett förbi den saken, även om maten som blev förstörd förmodligen var värd mer än så.
I veckan har jag börjat köra på körskolan och har hunnit med tre lektioner hittills. Roligt nog blev jag tilldelad Angelica som körlärare och det känns helt okej. Idag har jag växlat till trean, kört nerför iksubacken och runt halva berghem på egen hand. Det kändes stort även om jag hade svårt att sluta darra i händerna efteråt. På min andra körlektion fick jag krypköra runt en parkering här på nydala, utan problem! Det känns som jag går ganska bra i fas med vad jag borde klara av och det kanske blir ett körkort till mig med så småningom. Pappa har lovat mig lite övningskörning men det kommer inte bli förrän i slutet av september ungefär när vi gått handledarkursen, skickat in ansökningar och fått tillbaka dom. Det kan alltså bli svårt att ta körkortet innan slutet av oktober men i såna fall får jag väl ta det när jag är redo. Det känns iallafall sjukt kul att ha börjat, även om jag vill skita ner mig varenda gång jag ska sätta mig i förarsätet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar