Movietime och lite jobbsnack.

Imorgon ska vi se den oerhört muntra filmen Underkastelsen på arbetstid. Jag och Anders pratade häromdagen om vilka vi var kära i när vi var små. Jag var kär i Gary Sinise, Sully i Dr Quinn, George i Nord och syd och kanske även lite i Orry. Anders tänkte länge tills han kom på att han var kär i hon i disneyklubben. Det var jag med lite grann, vi talar inte om Alice Bah utan om Eva Röse. Hon är iallafall med i filmen och det var dit jag ville komma.

Nu har jag snart jobbat i fyra månader och jag måste säga att det bästa med jobbet är friheten att planera sin dag som man vill. Det näst bästa är allting utöver jobbet som man får göra på arbetstid, spela pingis och se på film till exempel. De senaste veckorna har vi tagit en halvtimme två gånger i veckan och gått ner i gymmet och spelat, lättsamt och ett roligt avbrott mitt på dagen. Det tredje bästa är alla fikamackor man får på olika möten/planeringsdagar/utbildningsdagar mm. Nä nu skojade jag men jag gillar att bli bjuden på mat.

Nä men hösten har varit tung, tung och åter tung men nu börjar det ljusna lite. Sjutton dagars ledighet hägrar och på torsdag klockan tolv går saabtåget norrut. Nästa år önskar jag mig ett jobb till Anders för det skulle lätta upp stämningen här hemma med några hundra procent. Inte för att vi går och deppar direkt men det är klart det är tungt.

Det var nog bara det jag ville säga. Nu ska jag ta tag i mina tre klädberg här hemma och se vad som ska tvättas och packas i dagarna. Hej.

Julijul.

Om en vecka har vi förhoppningsvis kommit fram till Umeå och påbörjat julfirandet. Det känns himla fint och bra.

Idag skulle vi egentligen ha åkt iväg och bytt olja på bilen men på grund av nollgradigt och en släng av blötsnöfall avvaktar vi till imorgon. Det är ett väldigt annorlunda ljus här på helgerna. Vi har verkligen en ljus lägenhet egentligen men det märks ju inte när man aldrig ser den på dagen. Nu njuter jag av dagsljuset lite. Jag drömde att jag gick lös på Ikea och köpte nya möbler, det var fina möbler men jag hade valt allting i furu och hade ångest över att det såg ut som om jag ville förvandla stället till en gillestuga. Varför jag drömde det här vet jag inte för jag är extremt ointresserad av inredning. Dessutom ligger det påbörjade garnprojekt i hela vardagsrummet så någon ordning är det inte heller.

Just nu håller jag på med en sjal på 36 virkade rutor a 12x12 cm i ananasmönster, jag har bara 16 rutor kvar. Detta gör jag nästan enbart på bussen till och från jobbet för det är ett bra och litet projekt att ha med sig eftersom rutorna virkas fast först i sista varvet. Jag håller på med ett par strumpor i drops fabel som är det första jag stickar i riktigt tunt garn och det tar sin lilla tid men det blir jättefina strumpor. Sen håller jag på och virkar en del smågrejer och så håller jag på med en halsduk i självrandigt garn som ska bli en sån där rund sak man tvinnar över huvudet. Förra helgen lärde jag mig en ny teknik för rundstickning som kan bli en hit i framtiden. Jag har även lärt mig en annan typ av avig maska som gör att min stickning numera ser riktigt proffsig ut. Jag har alltid lyckats få aviga varv att bli för lösa och då blir slutresultatet vågigt, därför har jag undvikit stickning på vanliga stickor och bara stickat runda saker som mössor, vantar och strumpor. Men nu vågar jag faktiskt ge mig på att sticka en tröja snart. Sen ska jag lära mig att läsa stickmönster på engelska men det ser jag inte fram emot för det verkar vara jättetråkigt. Men det finns ju så mycket fint man kan göra.

Nästa år ska jag börja med ett virkat överkast men först måste garnförrådet gå ner lite.

Sen har jag suttit och stört mig på hundmänniskorna jag har på facebook. De postar fall av djurmisshandel med bilder på hundar och förövare och skrikskriver att det är det värsta man kan göra och att de borde dö och brinna och jag förstår liksom inte hur man kan bli så upprörd över vissa saker men skita i annat (läs: sånt som upprör normala människor). På något sätt är det som att dessa hundmänniskor tycker att "ingen annan bryr sig så jag ska bry mig extra mycket". Vilket är konstigt eftersom de tar upp fall där människor blivit dömda för djurplågeri, dvs domstolen brydde sig. Sen saknar de källkritik och postar gamla nyheter som verifierats som falska nyheter som t.ex historien om Heineken som "sponsrade" hundfighter i Mongoliet. Snart blockerar jag alla hundmänniskor som beter sig på det här viset för det här beteendet provocerar mig enormt.

Annars tycker jag facebook är rätt ok för tillfället, massa söta barn och inför-jul snack. Johanna postade nåt igår om rasism som jag inte alls kände igen och då tänkte jag att om det enda jag stör mig på just nu är hundmänniskor så är jag rätt lyckligt lottad med mina facebookkontakter.

Nu ska jag fira lördag. Tjena mors!

Ps. Ibland stör jag mig på hästmänniskor också.

Jukalender.

Jag tycker inte att den håller riktigt samma klass i år som tidigare år men det är den enda julkalender jag "har". Klicka på mig.

Telefonbloggande.

Idag gör jag nåt jag aldrig trodde skull hända: jag telefonbloggar på jobbet! Det nya datasystemet har inte bara barnsjukdomar, det är tamigfasen dödssjukt! Utanför manglar dom vägen så att det hela skrivbordet vibrerar. Jag kan således inte jobba särskilt bra på grund av störningar, lägg till att datorn inte går att använda så får ni en bra bild av min produktivitet. Tre timmar kvar, är det inte rast snart?

Vitt är vitt.

Jag tror jag blivit av med min snöallergi. Inte så att jag plockar fram skidorna i juli (jo det gjorde jag förstås eftersom jag höll på att flytta) men idag snöade det typ lovikkavantar och kände mig mest glad. Det har varit så jäkla mörkt så länge nu att allt som gör världen ljusare är välkommet. För övrigt har jag varit sjuk i veckan, onsdagkväll åkte jag på feber och det höll i sig till fredag.

Det var allt.

Dagens känsla.

Jag blev så himla irriterad idag att jag undrade om jag inte hade en allvarlig släng av pms. Man blir liksom inte så irriterad för typ ingenting. På eftermiddagen gick jag ut på min friskvårdstimme som jag missade under lunchen eftersom mötet drog ut på tiden (och jag kom försent till passet och blev 40 spänn i straffavgift fattigare). Anders hade gått till stan så vi tog oss en liten promenix runt tändssticksområdet och besökte ett museum. Vem har sagt att lite historia inte kan räknas som friskvård? Ja sen blev jag lite glad och frisk igen. Det är ju ändå fredag.

Ibland önskar jag att man kunde slänga upp den här i ansiktet på folk när
saker ska diskuteras för hundraelfte gången.

Fem i sju.

Jag tänkte bara uppdatera lite. Inte för att jag har nåt att säga så men jag tyckte jag hade varit tyst ovanligt länge. Nu är det snart helg, bara några timmars möte, lite friskvårdsspinning och en halv eftermiddag kvar. Sköööönt!

Och vad ska herrskapet göra i helgen undrar ni nu? Det vet jag inte än, men förmodligen besöker jag garnaffären efter jobbet, varför bryta på traditioner liksom?

Åh, det bästa som hänt i veckan är att vi har bestämt oss för att åka till Ullared om två veckor, jag, Johanna och Jessica. På en vanlig torsdag! Jag har också gjort inspektioner på Kinnarps arena i veckan. Det hade varit häftigare om jag inte hade haft minusprocents intresse för ishockey.

Nu måste jag borsta tänderna och åka buss, ja men hej då då.

Torka.

Jag har inte så mycket att berätta idag eller i veckan heller för den delen. Jag har haft långhelg och vi har haft besök av svärmor och hennes sambo. Det blev inte så mycket gjort, alla turistgrejer var stängda igår och idag åkte de hem. Sen har det inte hänt så mycket alls egentligen.

På virkningsfronten är det här det jag åstadkommit under veckan. Jag har fått massor av ögon på posten så nu är det slut med broderierna! Jag överväger att virka båten från Windwaker men då måste jag köpa en hel del rött garn. Vi får la se. Jag blev himla nöjd iallafall!

Torkar tårar med kudden istället.

Efter en lång dag på jobbet och ett premiärspinningpass på gymmet i stan har jag legat i soffan och gråtit. Inte för att livet är tungt eller så utan för att jag gjort det de senaste tre måndagarna. Nu är Torka aldrig tårar utan handskar slut, och jag är glad att serien inte var längre för såhär kan man ju inte ha det. Men bra var den.

Fredagsfeelinki.

Om ni undrar var feelinki kommer ifrån kan ni ju kolla in den här länken: http://www.youtube.com/watch?v=bHEMWqHaTj4

Idag har varit en bra dag. Angående det som hände i onsdags känns det faktiskt som att det kan komma bra ur det. Det blev lite tårar på jobbet samt något som kändes som en häxjakt och ett besök på ett rökeri som gjorde att jag luktade bacon hela dagen. Men i slutändan har jag känt en styrka i att jag hade rätt helt och hållet, det var fan i mig ett grovt övertramp och jag tycker att jag hanterade det på rätt sätt. Och förhoppningsvis kommer det något väldigt positivt ur det hela eftersom ett långtgående problem uppdagades med ett konkret exempel via mig. Det är lite jobbigt att skriva om det men ändå inte berätta vad som hänt men som sagt, det är faktiskt positivt i slutändan.

Idag har jag och Anders varit på after work med Johanna och Fredrik. Mycket trevligt och välbehövligt kan jag känna efter det här veckan, och även för Anders som var på intervju igår. Det är ju nästan work så after work med all rätt! Om allt vill sig väl kommer han vara med i processen att producera vuxenblöjor innan nästa vecka är över. Gutilalla maten får. Jag fick även diskutera en sak som jag länge undrat över. Varför säljer inte Lambi dambindor som heter Dambi? Fredrik kom även med en slogan "känslan av att rida på ett får". Ja, varför undrar jag?

Förd bakom ljuset och tofflor.

Jag kan ju börja med dagens bra grej. Jag gjorde färdigt tofflorna jag började på igår, för en gångs skull är det inte ett eget mönster utan det här: http://goodknits.com/blog/mary-jane-slippers/. Åsa, jag tycker du ska prova göra dom, inte svårt alls och tar bara några timmar. Jättemysiga!

Dagens dåliga grej är att jag nästan blev totalt överkörd på jobbet idag av en person som saknar både vett och empati. Som tur var upptäckte jag galenskaperna innan skadan var skedd och konfronterade människan. Ibland undrar man ju hur folk tänker, eller som personen sa "ja ibland gör man ju saker på ren rutin". Fan sämsta ursäkt jag har hört för det är omöjligt att det var en rutinsak utan ett fullt medvetet val för att... ja jag vet inte, för att skapa en konflikt kanske? Jag är inte arg utan mest irriterad för jag orkar inte med konflikter på jobbet, särskilt inte såna som är fullständigt onödiga. Jaja. Tofflor var det idag ja.

Söndag.

Den här helgen har jag faktiskt hunnit med att vara lite social, jag gick på stan med Johanna på lördagen och spenderade resten av dagen med att leka med bilar med Sami och dricka vuxendricka när han gått och lagt sig. Idag har regnet öst ner hela dagen men vi tog en tur till Huskvarna för att handla och sen lagade vi söndagsstek som var så blodig att det var som att bita sig i kinden ungefär.

Sen har jag virkat lite, Anders ville ha en liten Anders och det kan man ju inte säga nej till. Komplett med den gula toppluvan han vanligtvis bor i, jeans och vita intersportstrumpor.

Den här helgen har gått alldeles för fort, veckan har varit så påfrestande att jag hade behövt mer helg. Jag tror jag ska koppla bort lite nästa vecka fokusera på annat än jobb. Sen ska jag träna mer också, det känns riktigt roligt att ha kommit igång med det igen men man vill ju inte börja med fem pass i veckan och bli less. Jag trivs riktigt bra på gymmet i Huskvarna men jag ska testa att gå i stan den här veckan också. Så får det bli.

Dagens projekt.

Den här har jag gjort idag. Lägg märke till bältesspännet, Anders fräste ut det i metall. Han ska även få ett svärd någon gång i veckan.

När jag började virka för typ en månad sen var mitt mål att göra fåret Shaun, Timmy och Link. Nu är jag ju liksom färdig med det jag ville göra men jag ska nog fortsätta på nya äventyr med virknålen och garnkorgen.

Jag gjorde även den här igår, det var en present till Anders för han vill så gärna ha en hund. Jag med förstås men nu kan jag ju inte bara göra grejer till mig.

Det var helgen det.

Ny blogg?

Jag tycker att virkandet har tagit över en stor del av min blogg, därför funderar jag på att starta en renodlad virkblogg. Jag tycker att den ska heta "Våga virka" men Anders tycker att den ska ska heta "Det rätta virkat". Det skulle alltså bli ett litet ställe där jag samlar bilder och mönster. Jag tyckte nog att min namnidé var lite mer passande men efter lite research hittade jag en blogg med det namnet. Så jag får hålla till godo här istället.

Veckan.

Den här veckan har jag:

• Varit i Tranås, en plats jag aldrig trodde att jag skulle besöka. Som Skövde och Borås ungefär. Borås har jag också just varit i för första gången så nu har jag bara Skövde kvar att inte besöka. 
• Försovit mig två gånger. Jepp, ställde om klockan till fem minuter tidigare, det har gjort att jag stängt av klockan i sömnen. Jag har dock inte kommit försent och tackar flexibla flexramar för det. 
• Skaffat gymkort. Det blev inte friskis ändå, jag tänkte ju skaffa kort där men ändrade mig i sista stund till Sportlife. I torsdags var jag på ett body combat-pass på gymmet i Huskvarna och det kändes som rätt val, himla trevligt gym! Det i stan har jag inte provat än men på måndag!
• Stickat och virkat. Jag har stickat en väska, börjat virka en bag in box-gris till mamma, stickat ett par fina vantar, virkat en pytteliten sköldpadda och en liten tax till Anders.
• Kört bil på jobbet för första gången. Till Bankeryd blev det och det gick bra.

Jag kan ju lägga upp en bild på den lilla sköldpaddan för den var rätt söt och stor som en femkrona ungefär.

Och en bild på väskan för den blev faktiskt himla fin. Designen är tagen från en existerande väska som jag tyckte var dyr för något man kan göra själv.

Imorgon vet jag inte vad som händer men förmodligen kommer jag virka nåt och om det är fint väder kanske vi går ut och spanar in höstfärgerna.

The vits of the week.

Häromdagen kom en ordvits till mig. Det var länge sen det hände, när hjärnan var understimulerad på Maxi hände det nästan varje dag och oftast matrelaterade skämt av varierande rolighet. Nu hände det på lunchrasten och det är ett kontorsskämt!

-Vilken är skrivarnas favoritkärlekslåt?
-Säg det i toner och inte i ord!

Och jag som trodde att bloggen behövde byta namn typ.

Det äckligaste jag sett.

I fredags åkte jag buss till Ekhagen för att handla garn. Det nya favoritstället. På bussen dit var det rätt fullt så jag gick längre bak och såg att det var nästan tomt i mitten av bakre delen. Jag satte mig och precis då kände jag lukten av gammal öl. I sätet på andra sidan gången satt en alkis. Han såg riktigt sliten ut och så började han nysa. Han nös så det flög snor, öl och slem över sätet mittemot. Han nös med intervaller på kanske 20 sekunder och jag blev så illamående att jag var nära att kräkas. Jag lämnade sätet och gick till mitten av bussen och tog en ståplats. Efter ett tag fick jag ett säte där jag hade full överblick över eländet men på längre avstånd. Man vill ju inte titta i såna lägen men det är svårt att låta bli. Han spottade på golvet och nös omvartannat, och i pauserna drack han öl som rann över jackan och ner på golvet och blandades med snor, spott och slem.

Jag vet inte om jag någonsin vågar sitta på ett bussäte igen. Eller ja, jag lägger den platsen han satt på i minnet eftersom alla bussar ser likadana ut och man vet ju aldrig.

Baaaah.

Så blev Shaun äntligen klar! Han blev så fin. Jag la ner projektet för några veckor sen när jag bara hade öronen kvar, jag orkade bara inte. Sen dess har jag hunnit virka en mössa också.

Imorgon ska vi curla på jobbet. För några veckor sen körde vi gokart. Två grejer jag aldrig har gjort på mindre än sex veckor. På arbetstid. Men vi ska förstås sitta och ha möte också.

Hårda män och mjuka kvinnor.

Vi lever i ett ganska jämställt förhållande, vi delar på hushållssysslor och dylikt. Men när man ser våra hobbyprojekt är det som att ta ett steg rakt in i 40-talet. Här sitter Anders i hobbyrummet och bygger på sin fräs.

Själv ligger jag i soffan och virkar.

Idag har jag färdigställt den här:

Jag kände att tiden var mogen för att göra ett eget mönster i fredags och jag måste säga att jag är riktigt nöjd över Timmy! Nu håller jag på med fåret Shaun, det är hans huvud som ligger på bordet på bilden ovanför.

Det var den här helgen det.

Helgen och sjuksoffan.

I helgen hade vi besök av Anders syster Mimmi, hennes man Johan och lilla Lovisa. Vi åt plankstek, bakade pizza på bakstenen vi fick i inflyttningspresent av dem och besökte Borås djurpark. En riktig småbarnsfamiljshelg blev det. I måndags blev jag dyngförkyld på några timmar (jag kände mig okej när jag åkte till jobbet men sjuknade till under förmiddagen) och sen dess har jag legat hemma i soffan och snörvlat. Jag tackar gud för världens bästa uppfinning nässprayen. Hur har jag kunnat leva utan det i alla vuxna år? Jag vet att folk blir beroende av sånt och det tänker jag förstås inte bli, men såhär i sjukdomsdagar är det kanske det bästa som hänt.

Anders syster är en riktig pysselmänniska och efter att ha sett hennes virkade amigurumis i somras har jag längtat efter att lära mig virka efter mönster. Jag och köpte garner och en virknål i söndags och blev passande nog förpassad till soffan ett halvt dygn efteråt. Hittills har det blivit två dinosaurier och en halv kanin. Såhär ser de ut.

Fortfarande finns det mycket teknik att förbättra men det är rätt roligt än så länge. Som ni vet är jag inte så mycket för att följa mönster eller beskrivningar men när det gäller virkning är jag fullständigt borttappad utan. Sen är det ju roligare att virka ett gulligt djur enligt mönster än en tråkig duk från Året runt. Bordet är för övrigt nytt, vi köpte det förrförra helgen på Jysk. Budget och bra. Det blev även en hylla i samma serie och en hallmöbel. När Lovisa var här fick vi plocka bort allting som kunde gå sönder från vardagsrummet och kvar var TV:n och möbler. Anders och Lovisa lekte whack-a-mole i bordet och det var så himla gulligt att jag måste lägga ut några bilder.

 

Här ligger Anders och gömmer sig.

Lovisa slog glatt ner hans fingrar i hålen och skrattade jättemycket när de kom upp ur ett annat hål. Mycket underhållande för stora och små!

 Jag tror han jag bor med blev hundra procent mer barnsugen efter den här helgen, min biologiska klocka hoppas det iallafall.

Skämt skämt skämt, där hörde ni ett skääämt.

Ja, och så var det ju förra veckans skämt.

Vet ni vad Jocke med kniven hette i den finska översättningen av Pippi på de sju haven?

Bara Jocke.

En månad och en dag.

Nu har vi bott här i en månad och en dag. Jag tänkte sammanfatta denna månad med lite bilder. Nu inser jag att jag tagit rätt få bilder den här månaden så det blir mest natur. Det kanske kommer en bild på lägenheten någon gång när vi läst lite feng shui och orkat inreda.

En dimmig dag kändes det som att vi bodde bland molnen.

Man kan allt bli lite religiös när det ser ut såhär.

Här har jag försökt visa hur brant den där cykelbanan egentligen är.
Detta är alltså det minst branta stället där man kan sätta sig och vila.

Sen fortsätter det uppåt. Jag tar oftast bussen.

Om man förstorar bilden och tittar längst upp på kullen i mitten ser
man Egna hem där vi bor.

Det känns inte att havet är långt borta när
Vättern ser ut som rena medelhavet.

Rosenlunds bankar, naturreservat.

Anders släpper fåglarna fria.

Skylt inspirerad av Gråben och Hjulben?

Jag ska bli bättre på att ta bilder, lovar! Idag har jag klippt mitt hår för första gången på 15 månader. Det var på tiden, jäklar vad skönt det känns.

Veckans citat!

Lite fritt återberättat:

"Kunskap, jo det har jag jättemycket. Jag kan till exempel... allt".

Önskar att jag kände mig lika varm i kläderna i mitt jobb som han som sa det, men det gör jag inte än. Första veckan har gått bra men jag är väldigt nöjd över att ha helg just nu!

Der erste Tag!

Nu är semestern slut och idag har jag gjort min första dag på jobbet. Det gick bra men det är mycket att ta in! Det känns visserligen inte som ett jobb som man bara kastar in folk i så jag får nog en ganska mjuk start vilket jag är tacksam för. Bussförbindelserna hit upp är hur bra som helst för normalpendlare på vardagar, det tog drygt en halvtimme från dörr till dörr och då bytte jag ändå buss en gång.

Ikväll var jag så trött och låg på soffan och tänkte stanna där tills jag fick lite dåligt samvete för att jag lovat mig själv att springa backintervaller idag. Utsikten (ja, stället heter så) som ligger någon halv kilometer bort är en superfin plats där man står vid branten och ser ut över Huskvarna. Där sprang vi, inte i själva branten förstås utan i den superbranta backen som leder ner dit. Den är inte så lång lyckligtvis men lång så det räcker. Nästa gång ska jag försöka mig på cykelbanan som är tre gånger längre med lite mer lut på sina ställen. Lyckligtvis finns det en vilobänk halvvägs. Om det här går bra nu alltså, benhinnorna gjorde sig påminda vid åttonde gången uppför. Jag hoppas det är övergående, annars får jag väl skaffa friskiskort eller nåt.

Nu har vi blivit med internet!

Som rubriken lyder. Inte för att jag varit utan egentligen men Anders har. Om 45 minuter får vi 47 kanaler att titta på också, i teorin iallafall. Idag har vi inte gjort många knop, vi åkte till Myrorna för att kolla in andrahandsmarkaden. Den sög. Det finns säkert bättre ställen men det var så varmt idag att bilåkande kändes jobbigt. Igår badade jag i Vättern för första gången, det var jättehöga vågor och jag hade jätteroligt på egen hand medan Anders låg på stranden. Så kan det bli.

En vecka med besök.

Nu ligger jag här i soffan och förbannar vädret. Vår fina gamerhörna vid TV:n får vackert vänta tills det slutar åska. En dålig sak med denna utsikt (om man nu ska vara sån) är att allt väder syns, även det som är tre-fyra mil bort. Åskar det där borta åker TV:n av för att det känns så nära. När man är i Umeå och det åskar i Vännäs är det inte riktigt samma sak.

Vi har haft Anders mamma på besök nu i två dagar, de åkte i morse och snart kommer Fredrik och Anna. I helgen åker jag med dem tillbaka till Stockholm och träffar alla gamla klasskompisar på Gröna lund. Det ska bli roligt! I måndags var vi i Gränna och tittade på polkagrisbak. Igår turistade vi i stan och tittade på mitt jobb. Idag tror jag att vi får hålla oss i Huskvarna om det inte slutar ösa ner.

Huskvarna.

Nu har vi landat lite. Lägenheten är toppenfin och vi har fått i ordning de få möbler vi har samt hunnit med två vändor till Ikea för att köpa nytt. I tisdags höll vi på att storkna när vi kom med vårt överlastade släp och insåg att vi skulle upp för en nästan vertikal bergvägg med skruttomobilen. Vi bor alltså nästan högt upp på ett mindre berg och folk här måste vara enormt duktiga på att manövrera bilar när man ser vissa parkeringsplatser. Vårt hus ligger i en riktigt brant backe och vår parkering bredvid hyresvärdens husvagn. Idag vågade jag backa ut för första gången, det gick bra men är lite krångligt. I tisdags när vi gick hem från Huskvarna centrum för första gången ångrade jag valet av bostad när jag gick på Sveriges kanske brantaste cykelbana. Men då hade jag bara sovit en kvart natten innan samt kånkat möbler hela morgonen och varit på Ikea. Idag gick vi ner igen och hittade jättehäftiga gångstigar och vägen dit och hem kändes mer som en rolig utflykt. Vi har börjat vänja oss och nu känns det lite mer positivt att bo här även om hela området känns direkt olämpligt som bostadsområde.

Internet har vi inte ännu men idag beställde vi bredband, tv och hela faderullan från Telia. Just använder jag telefonen som modem, det funkar ju hur bra som helst egentligen men det kan ju vara roligt med lite fler kanaler eftersom varken fyran eller sexan går att se på om det blåser. Och blåser gör det här uppe kan jag meddela.

Efter tre år i korridor känns det helmärkligt att bo i lägenhet. Jag har fler skåp i köket än vi hade tillsammans i korridoren, och när vi handlar mat kan vi köpa skrymmande förpackningar som ryms i kylen. Jag kan gå i bara underkläder till vattenkokaren på morgonen och behöver inte tömma diskstället på andra människors disk när jag vill diska. Sen behöver vi ju inte diska heller eftersom vi har diskmaskin. Vi har matchande tallrikar, bara en sån sak. Alla köksgrejer som fått stå gömda i garderoben har nu en plats och matlagning känns helt plötsligt roligt igen. Ni som aldrig bott i korridor förstår ingenting av detta men ni som har det kanske känner igen känslan av lyx. Kanske försvinner det med tiden men just nu känns det helt fantastiskt. Jag ska bara lära mig köra i den här stan också, det är lite annars än i Umeå och kräver lite mer gåpåighet.

Sammanfattningsvis är vi nöjda och ska nog trivas här.

Det var den helgen det.

Helgen har förflutit i rasande takt. I fredags åkte vi till mormor i Vidstrandsnäs, jag, Anders och Martin. Vi blev bjudna på mat varannan timme, badade i tjärnen, lekte datatekniker, pratade massor och lekte med hunden. Det var väldigt trevligt. Igår var vi på Norrmjöle havsbad och bättrade på brännan samt badade i Bottenviken en sista gång. Idag har vi varit i Holmsund och ätit brunch på Västerbacken och grillat till middag. Vi hann med ett parti Joakim von Ankas fantastiska affärer och lite syskonhäng, minus Frida.

Utöver alla sociala bitar har vi även packat lite men än är det inte klart. Det här med flyttpackning är sällan roligt, men än mindre roligt blir det när man inser att det omöjligt kommer gå att få med sig allt släpet vi har hyrt. Det är det största släpet som går att lämna där men det räcker inte långt vid två bohag. Ja herregud vad stressigt det känns just nu.

Medmänniskor och motmänniskor.

Ikväll skulle jag gå till kylen för att hämta en dosa snus. Jag köpte en stock igår och ställde in i kylen som var där under dagen men sen försvunnen. Förmodligen har den försvunnit någon gång ikväll och jag vet precis vem det är som norpat den. Jag vet inte vad han heter men han är en gammal alkis som bodde i Holmsund förr och numera bor här på området. Han brukar stryka runt på gården, låtsas leta efter något och sen gå in i olika trapphus, förmodligen för att känna om dörrarna till korridorerna är låsta och sen stjäla saker i köket.  Det är inget jag hittar på, jag har sett honom stryka runt här flera gånger i månaden. Rasmus som bodde här förut mötte honom i vår korridor en gång för flera år sen och trodde det var någons pappa tills han insåg att all alkohol han haft i kylen var borta.

Nåväl, jag blev förstås arg eftersom jag köpte den igår och snus är dyrt. Vår ytterdörr går inte igen varje gång man slår igen den, jag brukar vara noga att stänga den efter mig men det är inte alla eftersom den alltjämt står öppen. Men, vi var på väg till Maxi ikväll ändå så jag köpte en ny stock och nu har vi gillrat en alkisfälla. Gamla snusdosor från papperskorgen kom upp igen och fylldes med möglig kompost bestående av laxskinn, äggskal och odefinierbar rosa gegga. Jag la även några använda snusar på toppen av sörjan. Jag tog ur de nya dosorna ur plasten och gömde dem i ett ursköljt mjölkpaket, sen la vi de modifierade dosorna i plasten så att det såg nytt och oöppnat ut. Nu när hela alkishuset vet att snus finns att hämta i denna korridor är det bara att vänta, vi ska bara se till att dörren är öppen också.

Om det inte vore för att jag ska flytta snart skulle jag nog försöka göra något mer moget och vuxet av det hela men nu är det som det är. Det lilla jag vet om alkismentalitet och tobak är att "begagnat" är bättre än inget. Jag hoppas innerligt att det rycker i det lilla svinets tjyvaktiga fingrar när han sitter och vill ta en begagnad prilla som legat på en hög av laxskinn från igår. Om den modifierade stocken försvinner kommer jag inte ens vara bitter över alla pengar jag förlorade utan bara skadeglad. Skit ska skit ha, så det så.

Obbolalalalala.

Efter uppkörningen igår gick jag fullständigt Halle Berry på Oscarsgalan och kunde inte köra hem. Jag ringde till både mamma och pappa och grinade i telefonen, sen fick Anders köra hem med en avstickare till körskolan. Vi fick vänta någon timme innan min körlärare kom dit, samt Harriet och hennes gubbe. Harriet sköter det administrativa där och det var roligt att få träffa dem en sista gång. De blev väldigt förvånade att jag var där och väldigt glada för min skull. Vi önskade trevlig fortsättning på sommaren och lämnade över en bullängd till fikat. Sen åkte vi hem, och efter det blev vi upphämtade för att åka till Maxi och Obbola.

I måndags var vi i Holmsund och tittade i gamla fotoalbum från när Martin var bäbis, på många bilder satt vuxna runt ett trädgårdsbord med massa alkohol och barn sprang runt och lekte. Bildtexterna till dessa bilder var alltid "fest hos Forsbergs" eller liknande. Vi skrattade jättemycket åt bilderna och den klena innebörden av fest i måndags, och igår var vi på precis en sådan fest själva. Trädgårdsmöbler, fem barn, grillat och kubb i regnet. Vi sov över i vardagsrummet och vaknade av viskande barn som åt frukost. Sen lekte vi hela förmiddagen, hoppade hopprep, studsmatta, lekte kurragömma med dunk, under hökens alla vingar, limbo och kycklingmamman. Sen åkte vi till stan och åt på Max och nu är vi hemma. Jag har fortfarande inte kört bil själv än men ikväll kanske.

Det var så roligt att leka, jag tror inte jag lekt så mycket sen sommaren i Barnstaple när vi lekte hela tiden. Idag njuter jag av att jag har noll komma noll stress i mitt liv. Släpet är bokat och undanlagt, hyran betald i nya lägenheten, körkortet fixat och flyttpackningen kan jag dra ut på lite till för det orkar jag inte med just nu.

Det är så skönt att kunna andas ut för första gången i sommar!

JAAAAAAAAAAA!

Trots fickparkering efter fem minuters körning och noll ecodriving i stan fick jag mitt kort. Det är helt overkligt och jag tror inte riktigt på det än. Men, jag har lappen. Yes!

Men...

Det gick fint. Nu är det värsta kvar men jag kan ju inte göra annat än mitt bästa imorgon. Tjohej.

Gaaaah.

Jag är sjukligt nervös. Och så måste jag sminka mig innan fotograferingen så att jag inte behöver skämmas i tio år. Om jag är såhär nervös inför teoriprovet som jag inte borde vara nervös för egentligen eftersom jag tycker mig kunna det hela ganska bra, hur nervös ska jag då inte vara imorgon?

Nä men nu kör vi.

Snart så.

Snart får även jag semester. Imorgon är min sista dag på jobbet någonsin och på måndag ska jag skriva teoriprov och köra en jäkla massa bil. På tisdag ska jag köra upp och på kvällen ska jag på altanfest i Obbola och dricka massa alkohol. Vi få la se om jag får fira eller gråta. Jag känner så lite prestige över mitt bilkörande att jag vågar skriva vilken dag jag ska köra upp. Inte vilken tid eller så, men att jag ska. Det blir min enda chans i Umeå och det är väl det som skulle kännas surast med att kugga förutom alla pengar och att det förskjuts med flera veckor. Men ja, en dag ska jag väl jag också få köra bil själv, förhoppningsvis redan på tisdag.

Det drar ihop sig.

Jag har bråda dagar framför mig och hinner inte göra så mycket annat än att jobba, köra bil och plugga teori. Flyttpackningen har börjat lite smått men den får komma i andra hand för tillfället. I förrgår var jag på sommarens första och förmodligen sista "fest hos Janne". Det har varit en tradition i mitt sommar-Umeå men eftersom vi aldrig jobbat samma helger har det oftast betytt jobbhelg för mig. Nu var det visserligen måndag men bakfylla tar inte hänsyn till veckodagar så jag var rejält bakfull på jobbet igår. Jag har oftast bra dagar på jobbet men att vara bakis på det stället kan vara det värsta jag vet. Fyra jobbdagar kvar till det vuxna livet börjar. Jajjemen.

Det känns alltid lite nedvärderande att hänvisa ett jobb man fått på grund av utbildning som ett "riktigt jobb" när man slutar på sitt extrajobb där en del spenderar sina liv. Men nästan alla studenter gör det och det är precis så det känns. När jag jobbade på Konsum i Holmsund hade jag tydligen sagt till någon som jobbade där att jag inte förstod hur man kunde jobba där hela sitt liv. När jag fick höra det återberättat för mig tänkte jag att det ju lät som en rätt arrogant sak att säga till någon som faktiskt jobbar där på obestämd tid. Men, min inställning till butiksjobb är precis samma sak nu, bara det att jag inte går runt och säger det till folk som jobbar där för lite social kompetens har jag fått sen jag var arton år. Jag vet inte vad jag ville ha sagt med detta egentligen, men jag är så förbaskat less ibland och så himla glad att det är dags att gå vidare.

Lyckan och annat.

Dagens lycka är att inse att mail från vår webbaserade vikariepool bara är att kasta i skräpposten. Idag kom fjorton dagar ut i augusti och jag varken kan eller vill ta på mig några jobbtider för då är jag inte ens här.

En dålig sak med flytten är att jag, Anders, Linda och hennes kille har en riktig couple romance på gång. Vi hängde två gånger förra veckan, både på stranden och med alkohol och alla kommer sådär jobbigt bra överens. Vi har pratat i typ ett halvår om att dubbeldejta men utan att det blivit av. Det är lite synd att vi inte kom igång tidigare för trevliga par är inte något man annonserar om utan att det verkar lite sexuellt mysko.

Nu har jag jobbat mer än halva mitt sommarschema och jag känner semester och förändring närma sig. Det kanske är dags att börja flyttpacka snart också.

Hej.

Den som säger att man inte kan vara ledig fast man jobbar, han talar ljug!

Idag har jag både hunnit vara i Norrmjöle och solat och badat samt jobbat ett pass. Frihet på fyra hjul kallas det. Jag, Anders och Frida åkte dit vid tolv och hann  med två timmar av ledig sommardag innan vi åkte tillbaka. Imorgon är jag ledig på riktigt, hoppas att vädret håller i sig så vi kan åka någonstans. Och att vi vaknar i tid så att halva dagen inte är försvunnen när det är dags för äventyr.

Bilkörningen går bara bättre och bättre, det känns som att jag kommit över någon slags tröskel nu. Nu är allt uppsagt här i Umeå, det enda som återstår är att boka ett släp till sista juli. Det ska bli så härligt att flytta!

Härligt.

Nu har vi tackat ja till lägenheten. Det blev den större, den med utsikten. Den ligger visserligen högt över havsnivån med uppförsbacke hela vägen men när man betänker att detta blir vår utsikt känns det som att det kan vara värt att bo på en höjd.

Idag har vi ätit massa goda fiskar och jordgubbar med hemgjord glass för att fira att vi äntligen slipper det här förbaskade boendet!

Människokännaren jag (eller it takes one to know one)

Jag var så stolt i morse för att jag äntligen varvat Zelda: Twilight princess. Jag har startat om det tre gånger på fem år och senast (förra året) la jag av när jag var väldigt nära slutet. Men, nu är det gjort och på jobbet kände jag att jag ville berätta det för någon som förstod. Jag visste att Linda och Erik inte var några gamers men Elias, den "nya" killen kändes lite som en tv-spelskille. Jag frågade om han gillade tv-spel och ja, det gjorde han. Sen frågade jag om han gillade Nintendo och han ba "ja, det gör jag". "Jag tyckte nog att det var lite Nintendo fanboy över dig" sa jag. Sen pratade vi zeldaspel och Nintendo ett tag.

Ikväll har vi varit på O'learys för att träffa Jenny som var i stan. Jag körde dit efter jobbet, sen drack jag vin och kunde inte köra hem. Stackars Anders hade inget annat val än att vara nykter eftersom han är juridisk förare oavsett vem som kör, så jag passade på att ta två glas.

Brand, lägenheter och jackornas multefisk.

Igår kväll när vi skulle ut och övningsköra möttes vi av tjock, plastig rök i hela trapphuset. Med host i lungorna gick vi ut på gården och inväntade brandkåren och ambulans. Det visade sig att någon hade micrat pizza och lämnat pizzan i micron som tydligen fortsatte gå på varmhållning efteråt. Jag vet inte säkert på vilket sätt men det var definitivt micron som brann och lämnade ett helt hus rökfyllt. Idioten som micrat pizzan och sen gick och duschade stod som ett fån och vägrade säga nåt till brandmännen eller räddningspersonalen om huruvida det fanns fler personer där inne eller ens vilken korridor som var rökfylld. Sen kom vad som hänt lite sakta fram, att det kanske var han. Det känns hursomhelst ganska skönt att flytta snart, folk som bor i korridor kan ju fan inte hantera saker som värmer andra saker.

Fortsättningen på lägenhetssöket kommer här. Igår ringde en man som visade sig vara den allra första annonsen jag ringde på som då sa att han hade så många visningar på gång och att den förmodligen skulle bli uthyrd. Han tog mitt nummer iallafall, och ringde igår efter att de som skulle hyra lägenheten bestämt sig för att inte ta den. När vi tittade på bilderna första gången tyckte Anders att det var jobbigt att sitta och titta på fina lägenheter som man aldrig kommer få. Jag minns att jag tyckte den var toppenfin, högst upp på en kulle med utsikt över hela stan och Vättern med en stor balkong och fin inredning. Nu ska Johanna titta på den på torsdag, samma kväll som hon tittar på den andra som vi typ sagt ja till. Jag ville ju skriva kontrakt redan förra veckan på den men tanten tyckte vi skulle vänta tills vi sett den. Nu känns det som vi kanske kommer ta den andra men inget är bestämt förrän Johanna skickar bilderna och lämnar sitt veto. Jaja, men lägenhet blir det iallafall, nu har vi ju första tjing på två.

Idag har vi kört till Övik. Eller jag körde dit, och jag har aldrig varit så rädd. Det började ösregna någonstans utanför Övik och jag såg ingenting. Det gick bra och var lärorikt men fan vad jag hatar att köra bil. Vi åkte till Fjällräven outlet och hittade ett par byxor till mig, sen åkte vidare till den andra outletbutiken där jag hittade min absoluta drömjacka till ett magiskt pris. Jag har tittat efter den sen i vintras men den har varit slut överallt i den gröna färgen jag ville ha. Ja, jag har alldeles för många jackor men det här var nog jackornas jacka, eller jackornas multefisk som Anders uttryckte det.

Sen fick han köra hem för det ösregnade och jag var alldeles för trött efter adrenalinkicken som låg på en konstant nivå från coop forum-rondellen till Övik.

ps. Någots multefisk kommer från ett avsnitt av How I met your mother där "the mullet of bridal gowns" syftandes på en brudklänning som var kort fram och lång bak översattes till "brudklänningarnas multefisk". Sjukt kul och värt att beskriva närmare eftersom det är det nya coola att säga. Så ni vet. Spread it.

Var vill du bo?

Det börjar kännas lite overkligt det här. På fyra dagar har vi blivit erbjudna ungefär åtta lägenheter. Det har varit allt från vindslägenheter på 35 kvadrat till tornlägenheter i herrgårdar. Igår fick vi erbjudande om en lägenhet via mail med två öppna spisar, bastu, eget torn, jacuzzi och allt till en hyra som understiger vad en trea kostar på Öbacka strand. Den gick att köpa ut också om man ville det. Idag ringde en kille som hade en lägenhet två mil utanför stan. Det var fem rum på två plan plus en egen källare. Den hade egen tvättstuga och diskmaskin på rymliga 140 kvadrat med både balkong och uteplats. Och hyran var inte jättefarlig. Nuvarande hyresgäst hade bott där i arton år. Sen tipsade han om företag som Anders kunde söka jobb på också.

Ja, men vi har ju blivit "lovade" en lägenhet redan och vi hoppas verkligen på den. Visserligen saknar den tornrum och bastu och är en trea, men jag vet faktiskt inte vad vi skulle göra med det. Och fem rum kan bli svårt att fylla upp sådär på en gång.

Jaja, jag längtar verkligen till på torsdag när Johanna ska få se vår drömlägenhet så att vi kan få det fixat och klart.

Idag har vi övningskört till Norrmjöle och vägen var lite läskig. Sen var det inte särskilt varmt eller soligt men vi badade ändå. Jag doppade mig, Anders tyckte att han hade doppat sig men det hade han ju inte eftersom håret var torrt. Stockholmsfasoner.

Ja, sen har vi firat midsommar också. Vi började dagen med att cykla till Holmsund, jag, Anders, Frida och Gustav. Väl där lastade vi av allt utom badkläder och cyklade till Lövösundet. Vi drack sangria, hjulade, gick på utedass och hade väldigt roligt och trevligt på alla sätt. Sen cyklade vi hem lagom till att alla andra började droppa in. Moster Anita, tre av de fyra kusinerna, Peter och Isabelle samt mammas och pappas bff:s Jörgen och Annica. Och de stört söta hundarna Ringo och Sessan. Sen åt vi massa mat och gick och badade vid badbryggan bak i elljusspåret. Det var jättevarmt i vattnet och vi simmade ut till fågelstenarna, sen försökte min far dränka mig med vatten. Ringo tyckte att Annicas glasögon skulle bada så vi fick leta en bra stund under bryggan innan Annica kunde se igen. En match kubb gick av stapeln. Föräldrarna försvann bortåt byn för att hälsa på bekanta. Det blev en riktigt fin midsommar iallafall.

Glömde ju.

Familjen Stennek är under omstrukturering kan jag ju meddela. Pappa sa upp sig för några månader sen utan något annat jobb på gång. Martin har tagit studenten och är arbetslös, Frida har tagit examen och jobbar som sjuksköterska. Mamma sa upp sig i veckan och ska driva eget med hjälp av pappa och jag har fått jobb och ska flytta. Allt inom loppet av några veckor. Peter och Isabelle byter lägenhet, men det var ju rätt omärkligt i sammanhanget. Ja, men så är det.

Sen skulle jag vilja varna för beiga byxor också. Idag har jag blodat ner två par beiga byxor i två omgångar, först för att jag torrakade benen och satte mig på knä med blod på vaden som hamnade på byxorna (ja, i efterhand en dum idé). Sen halkade jag i fiskdisken och slog upp knät och blodade ner mina jobbyxor på hela knät. När jag kom hem blödde det igenom plåstret och hamnade på de andra beiga byxorna som redan hade blodfläckar. Sen skulle jag skölja byxorna och när jag kramade ur vattnet hade jag bläck på handen från en trasig penna och fick två stora bläckplumpar på byxorna istället. Blodet gick inte bort heller. Det var första dagen jag använde dom.

Det blir mörka byxor i framtiden för sådär kan man ju inte ha det.

Medvinden blåser oss i nacken.

Vi har skrivit och ringt på säkert tio lägenhetsannonser och till många företag som hyr ut lägenheter i en vecka utan svar. Idag svarade en kille som hade en lägenhet två mil utanför Jönköping som vi visserligen var intresserade av men när vi insåg att det varken fanns internet eller fler än tre TV-kanaler samt att det gick ungefär tio bussar om dagen kände jag mig lite kluven. Igår satte vi in en annons på blocket om att vi sökte lägenhet med en trevlig bild på oss från bröllopet förra året. Ikväll ringde det en dam som hade en lägenhet mycket närmare stan, nyrenoverad och i ett litet lägenhetshus med balkong och delad uteplats. Hyran var lagom, tre rum på ca 75 kvm, allt lät tippentoppen. Jag ville ta den på stående fot men hon tyckte att vår vän (Johanna) skulle titta på den först bara så att vi fick se lite bilder och så. Men, vi har första tjing och får den i princip om vi vill ha den. Underbart! Vi får flytta in till första augusti om vi vill och det var väl ungefär det bästa som kunde hända.

Så jäkla najs allt det här blev. Nu ska jag bara fixa körkortet också, men som bilkörningen går nu är det inte långt borta. Yey!

Brum brum.

Idag jag belastat vår närmiljö med många avgaser. Men jag måste ju. Jag gillar min bil som fan, den är lättkörd och låter fint. Körkortet känns inte så långt borta som det gjorde i förrgår. Idag har vi kört till Maxi och handlat och till Holmsund och crashat en surströmmingsfest. Vi fick lite kanelpaj och kaffe, sen skjutsade vi Martin till västra Ersboda.

Idag har jag sagt upp mig på Maxi. Förr i tiden när jag levde mitt Kalle Anka-liv var det vardagsmat att säga upp sig men nu har jag jobbat där så länge att det kändes lite vemodigt. Men jag kommer inte sakna att spola rent grillrummet efter dagar med grillad kyckling på annons, och jag kommer inte sakna att stiga upp kvart i fem. Jag kommer inte att sakna jakten på helgtimmar för att få bra betalt, och inte att jaga timmar i allmänhet för att kunna leva ett normalt liv. Det ska bli skönt med lite struktur.

Men, jag kommer sakna arbetskompisarna och sammanhållningen. Jag trodde jag skulle stanna på Maxi ett halvår tills jag hittade ett annat extrajobb men folket gjorde det svårt att ens leta efter något annat. Därav vemodigheten. Men än så länge har jag fyra veckor och en dag kvar. 

Jaaa!

Det blev en fin bil. Jag är riktigt nöjd.

Idag har vi också firat kusin Jonnie som fyller 30 år. Vi åt på Allstars under naziförhållanden, det vill säga, man fick enas om fyra rätter att beställa och det gick inte ens att ta olika sorters hamburgare. Hur svårt är det att lägga till lite bacon och ost på några beställningar kan man ju fråga sig? Men det var gott och alla blev väl någotsånär nöjda.

Och så har jag en bil. Nu är den trafikförsäkrad och vi ska ut och köra. Hej hopp!

Das Auto.

Idag ska vi titta på en annan bil. Den uppfyller mina kriterier och jag hoppas på den. Mina jobbarkompisar tycker jag är knäpp som köper bil innan jag har körkort. Jag ser det som så att om jag har en egen bil som jag bara kan köra när Anders är med så kommer jag bli mer peppad att ta det där körkortet eftersom jag vill kunna köra bilen själv. Inte för att jag inte vill ha Anders med, men för att det vore ju trevligt med ett körkort när jag ändå har en bil. Dessutom har jag lovat min nya arbetsgivare att jag ska fixa det under sommaren.

Billös och okysst.

Idag har jag jobbat, sen har vi tittat på bil. Det var ingen vacker syn och inget vidare åk heller. Pappa följde med för respekt, prut och provkörning. Men, inget vidare var det och det hörde ju till och med mina otränade bilöron. Det syntes även. Bilder i motljus på blocket är lika med "jag har nåt att dölja, typ mina backningskunskaper".

Igår blev jag erbjuden en kyss av ett fyllo (eller gratängmannen som jag kallar honom) när jag stod i fiskdisken. Han sa att jag var vacker. Jag sa att om han inte tänkte köpa nåt så skulle jag gå och jobba "därborta".

Det var helgen det.

Ombytta roller.

Orka bry sig om fotbollen. Som en del av HFFs gamla backteam (eller hur Åsa) kan jag ju säga att det var rätt rörigt vid mål. Vi ligger i sängen och tittar på barnprogram nu. Eller är det barnprogrammen som tittar på oss?

Nytt äventyr.

Ja, herregud. Igår var en sån dag där mitt eget sällskap var värdelöst på alla sätt. Både för mig och andra. Trött, sjuk och hungrig. Vi stod och väntade på studentekipagen i stan innan vi åkte till Holmsund. Sen fick jag äntligen åka hem till mig, eller till oss som det heter. Sen somnade jag och vaknade brännhet av feber och jävulskt ont i halsen. Idag är det lite bättre, jag äter isglass. För någon timme sen fick jag ett jobberbjudande per telefon. Det var inte så oväntat eftersom min nya chef gjorde ganska klart för mig redan efter intervjun att det förmodligen skulle bli så. Men jag tackade ja nu och det känns bra. Jag har ringt på en lägenhet i Jönköping, den var under visning men han skulle höra av sig ifall det blev några ändringar. Jag ska leta vidare senare.

Nu måste jag leta upp en bra bil att köpa. Först tänkte jag köpa en billig bil som kostade som tio körlektioner men som håller längre än 10x40 minuter. Nu tänker jag att det vore trevligt att ha en bil, kanske en lite dyrare som håller en resa 100 mil neråt och som går att använda sen också. Och så ska jag köra bil hela sommaren, för att jag måste. Under senaste månaden har min bilskräck ökat lite med mammas påkörning och att vi dödade ett rådjur i söndags. Den rädslan måste bort! Men jag tror det blir lättare när jag vet vad jag kämpar för, samt har en tidsgräns. Jag var ju nästan klar i april när jag tappade modet efter min lilla uppkörning.

Ja så är det. Nu måste jag säga upp allt liv här i Umeå. Alla abonnemang, mitt jobb, min lägenhet. Det blir hektiskt men jag är sjukt peppad!


En liten rättelse från gårdagens inlägg. Det skulle ha publicerats 8:15 på morgonen men bloggerappen hade lite problem.

Arlanda eller har du landat?

Jag har nog inte sovit så här lite på så många dagar sen jag var tonåring. Ryggen skavde fortfarande i natt efter 17 timmars bussresa i helgen. Två timmars sömn har jag fått och jag har lite feber, ont i halsen och har tappat rösten. Jag väntade mig sjukdom efter bussresan hit. Det kändes oundvikligt på något sätt med alla medresenärer och begagnad luft. En timme efter intervjun igår gick musten ur mig och halsontet kom smygande. När jag landar ska jag fira Martins student. Jag hoppas på att få sova lite också. Helst skulle jag vilja göra som Sami gjorde igår, lägga mig på golvet och ropa "jag vill inteeee". Men nu ska jag tydligen gå ombord.

Det här med planering.

I tisdags fick jag veta att jag behöver göra en resa söderut i helgen. För det första var det inte den bästa helgen att åka söderut eftersom alla studenter i hela Umeå gör det mellan fredag och måndag. Det fanns inte en flygresa på hela lördagen, på fredagen gick de billigaste för 1700 kronor vägen och på söndag ännu värre. För det andra borde jag inte få boka resor på egen hand. Jag bokade morgonbussen på lördag vilket skulle innebära att jag kom fram vid tio på lördagkväll. En hel dags resande kanske inte är en jättepeppande förfest, dessutom fick jag många timmar i Stockholm som jag inte ville ha. Ett par timmar senare slog det mig att nattbussen på fredag möjligtvis kunde vara en bättre idé men jag hade inte bokat ombokningsskydd. Jag ringde bussbolaget och skyllde på sinnesförvirring och fick boka om min biljett trots att jag inte betalt för det. Snällt.

Sen skulle jag vara smart och spara pengar genom att köpa tågbiljett via tradera med en kronas utropspris. Jag väntade ett dygn på den där biljetten (de läggs ut fyra dagar innan) och la ett maxbud på 50 kronor. Det hade ju varit väldigt billigt, men det var åt fel håll. Någon biljett åt hållet jag skulle åka lades inte ut. Sen bestämde jag mig för att åka buss och bokade biljetter. Jag var på väg att boka till Stockholm på måndagkväll eftersom jag ska flyga hem på tisdag lagom till Martins student. Just innan jag bokade tänkte jag att jag iallafall kunde titta om det gick någon nattbuss direkt till Arlanda istället. Det gjorde det med perfekt marginal. Det var nära ögat.

Ja, och så bokade jag bussen från NUS eftersom det är hållplatsen närmast mig. Det var ju smart, förutom att jag ska på examenstårta hos Frida imorgon kväll som bor några hundra meter från busstationen.

Men ja, tågbiljetten gick för 51 kronor till någon annan till slut. Och jag har bokat alla resor. Imorgon ska jag jobba och på kvällen ska jag åka bort. På lördag ska jag spontandansa i Jönköping med Johanna och på söndag ska vi till Borås djurpark. På måndag ska jag vara mitt bästa jag och greja ett jobb. Häpp!

Jag vet vad ni tänker.

Hört vid frukosten:

-Varför gör mexikanaren godast mackor?
- Jag vet inte?
-Det är han sombreron.

Bloggen gör skäl för sitt namn igen.

-Varför ska man ta det lugnt vid fiskdisken?
-För att man inte ska halka ner i disken och slå sej.

Jag har promotat sej idag, vi har nämligen extrapris men ingen vill köpa sej för att den är som en grå och sladdrig kusin till torsken.

Lite om det där huset.

Alltså Big brother.

Jag undrar lite stilla vad människorna i det huset lever i för värld. Amandus tror på riktigt att han har fans utanför huset och att 3000 personer kommer att skrika hans namn när han går ut. Vilket program tror han att han är med i? Annica tror att det är så pass svårt att "ta sig till Stockholm från Östersund" att hon måste åka snålskjuts på en blivande kvinnomisshandlare av rang. Okej om det var typ New York och ett green card det handlade om, men Stockholm? Angående Amandus (som egentligen heter Viktor) som "varit sig själv hela vägen" så tror jag att produktionen försöker ge honom hybris lagom till finalen för att ingen ska rösta på honom.  Nu har han pratat om sina fyra fans nonstop i två dagar.

I dagens avsnitt kom de tre finalisterna från förra året in i huset och coachade lite. Amandus malde på om sina fans och skön-Peter från förra året höll på att storkna. Sen sa Simon från Umeå att människor som röstar på en röstar för att man är sig själv, alltså ska man gå ut och vara sig själv och inte tro att man är någon Hollywoodstjärna varpå Amandus sa "jajaja absolut". Sen har vi Hanna "titta på mina silikonbröst" J. Ja, hon är ganska skön, en osäker tvåbarnsmamma med städmani och silikonbröst. Som hon visar JÄMT. Om det inte vore för att hon kärat ner sig i Rodney (oförlåtligt) skulle jag tycka att hon var värd vinsten. Nu tycker jag inte det, men hon är mest värdig av de tre spånen som är kvar. Hon skulle kanske kunna köpa några bysthållare för pengarna.

Spex i skogen.

Idag var vi nere vid vattnet och lekte Top model med Anders proffskamera på vägen till Ica. Eftersom Anders inte tittat nog mycket på Top model fick jag vara både modell och koreograf. Eftersom jag inte kan hantera kameran särskilt bra blev bilderna på Anders ungefär som med en gammal mobilkamera. Här kommer ett litet axplock av dagens bilder.

Blixt i dagsljus

Kommer du eller?

Nä, det gick inte att klättra, dessutom fick jag spindlar på mig

Anders visar vilka fina kottar man kan hitta i skogen

Avslutar med en klassisk hoppbild a la facebook

Helgen i bilder.

Igår var vi på brännbollsyran. Jag gick innan tjejfinalen då en dag utan varken vatten eller alkohol i strålande solsken började kännas i huvudet.

Sen var det spektakel på TV. Här sjunger de ryska gummorna sin partysång. De hade gärna fått tävla med band av samma kaliber som Brandsta city släckers och Björn Ranelid i någon egen tävling för plojlåtar. Eurovision är seriös musik, ju. Men jag gillade att vi vann, det kändes fint på något sätt. Och välförtjänt, banne mig!

Idag tog vi en promenix till Strömpilen i det fina vädret. På vägen hem passerade vi Fysikgränd som såg ut som förväntat. Många glasbitar i skosulorna och nog med systempåsar för alla världens igelkottar att kvävas i. Väl hemma hade vi fått in en humla under sängen som vi jagade ut.

Det var första sommarhelgen det.

Imorgon byter alla maxibutiker i Sverige uniformer. Alla ska ha samma och alla ska se ut som de är på fjällvandring.Vi kommer smälta in rejält bland gubbarna i rutiga skjortor och beiga byxor kan jag ju säga. Omväxling förnöjer heter det ju, men jag saknar redan mina sköna arbetsbyxor som jag nött på i 2,5 år.

Lite om glass.

Ni som har en glassmaskin som står och samlar damm i skåpet vet inte vad ni går miste om. Vi fick hem vår igår och har redan hunnit beta av citronyoghurtglass och citrongräddglass. Citrongräddglassen var snuskigt god, topp tre av alla glassar jag ätit här i livet. Minst! Imorgon blir det kanske citronsorbet. Sen ska jag våga mig på att göra glass med kakdeg och brownies i. Vi köpte Obh Nordicas lilla glassmaskin, den med blå skålar. Mackapären får ett stort plus för enkelheten och snabbheten. Man får verkligen glass på tio minuter. Ett minus för att det bara går att göra tre deciliter åt gången. Men det gör inget. Om man ska göra glass jämt är det kanske bra att det inte går att göra litervis.

Tänkte uppdatera lite om mamsen också. Hon har nu flyttats från intensiven och mår ganska bra. Jag, Frida och Anders var där på eftermiddagen och underhöll henne lite. Det gjorde ont att skratta så att försöka muntra upp henne var lite bitterljuvt. Men ja, det verkar ordna sig det där.

En sån där grej som gör att man vill krama alla man älskar lite extra.

Ja. Mamma blev påkörd av en bil i morse. Jag vet inte de exakta omständigheterna men troligtvis var det bilförarens fel. Men sånt spelar liksom ingen roll när bilar är hårda och cyklister är mjuka. Hon är inlagd för observation i några dagar på grund av någon inre blödning. Armar och ben klarade sig men levern fick rätt hårt med stryk verkar det som. Jag satt en stund på intensiven med henne under morgonen innan jag åkte till jobbet. Hon pratade och så men hade ont. Jag hade gärna stannat längre men skulle jobba och Frida vakade vid hennes sida nästan hela dagen.

Det var idag det. Glöm inte att krama era mammor.

Fick en utmaning.

Jag härmas tillbaka. Nu råkar det vara så att jag bara känner en handfull personer som bloggar varav minst fyra inte bloggar så mycket längre. En av dem har inte bloggat sen en nära-döden-upplevelse när bean nästan var slut i kylskåpet (Pelle, du vet vad jag menar). Så jag skickar vidare mina frågor till dessa två personer, ni vet vilka ni är Åsa och Pelle. Vet inte om det är tänkt att det ska bli rundgång i detta trendiga men nu kör vi. Eller ja, efter att jag svarat på de första elva frågorna.

 1. Vad är den värsta utskällningen du nånsin fått?
Den fick jag av Julia, chefen på staggen där jag och Bertson jobbade julen 2002. Jag tror aldrig jag blivit så utskälld, åtminstone i vuxen ålder, av någon. Oj oj, det roliga var att jag inte ens blev skärrad utan försökte hålla mig för skratt. Det var på den tiden när inget som sas på engelska inte kändes på riktigt, ungefär som monopolpengar fast ord då.

2. Vem ville du vara när du var liten?
Jag tror att jag mest ville vara japanska och gå runt i kimono, eller den där snygga bruden som Patrick Swayze är tillsammans med i Nord och syd. Då var jag runt åtta år.

3. Om du bara hade följande tre yrken att välja på, parkeringsvakt, mattant eller massör, vad skulle du välja?
Eftersom jag redan varit mattant skulle jag välja parkeringsvakt. Eller ja, om jag får välja så är ju mattant ett rätt najs jobb egentligen. Dubbla luncher, ingen stress och så får man sitta och höra om allt som hände i Big brother kvällen innan så man slipper se det. Dricka julmust fram till påska. Jag väljer mattant på Carlshöjdsskolan -03. För då var det så.

4. Vem skulle du bjuda på lyxmiddag ikväll om du fick välja precis vem som helst?
Jag skulle nog vara lite tråkig och bjuda Anders för vi behöver lite lyx.

5. Senaste drömmen du kommer ihåg?
Inatt drömde jag att jag åt en massa saker. Jag har nyligen börjat på projektet beach 2012 med en ganska strikt kaloridiet, därför hetsåt jag hela natten och vaknade med ångest.

6. Vad bjuder du på när du har frukostgäster?
Kaffe, te, bröd, smör, ost och skivat kött. Ibland kanske jag kokar ett ägg.

7. Vilken låt/artist gillar du i hemlighet?
Välj valfri sommarplåga med lite moll i.

8. Vad är den bästa julklapp du nånsin fått?
En stereo. Jag gick i åttan.

9. Skid- eller solsemester?
Sol, lätt.

10. Vad hoppas du ha om 10 år som du inte har nu?
Hus, barn, hund och minigris.

11. Vad ska du göra i sommar som du aldrig gjort förut?
Aldrig gjort förut? Nä, det blir nog inget nytt.


Så, här kommer mina elva frågor (ja, den första återanvänder jag).

1. Om du fick tillgång till ett medicinskt team som kunde uppfinna vadsomhelst (och det skulle fungera) till människans för- eller nackdel vad skulle du uppfinna då?

2. Vilket sällskapsdjur är mest onödigt?

3. Vad skulle du helst göra? Gå med mankini på ditt syskons bröllop eller i mankini på en arbetsintervju för ditt absoluta drömjobb?

4. Vilket är ditt roligaste minne från lågstadiet?

5. Har du slagits med någon i vuxen ålder?

6. Vilken serie skulle du välja att se om du tvingades se hela serien i sträck? Dallas, Love boat eller Mcgyver?

7. Vilken träning är din favoritträning?

8. Tycker du att banan och orientdressing är legitima tacostillbehör?

9. Har du någonsin ätit upp äckligt godis för att någon annan inte skulle få smaka?

10. Skulle du kunna brevväxla med någon i fängelse som du inte känner?

11. Har du någonsin legat på sjukhus och hur länge?


Varsågoda att svara nu!

Två personer, 21 kvadrat.

Ja, nu har vi flyttat in en 140-säng och burit ut min. Jag lyckades sälja den på stående fot till min granne, hoppas han inte ångrar sig för den rymdes inte på vinden. Jag har även tagit på mig många fler jobbpass nu på morgonen, det kanske är lika bra att en av oss är borta så att vi inte sliter på umgänget allt för mycket. Japp, så är det.

Är det den där jag är kär i?

Igår frågade Anders vad jag skulle uppfinna om jag fick tillgång till ett medicinskt team som kunde tillverka vad som helst och resultatet skulle fungera. Alltså mediciner mot HIV och cancer kändes ju som det ädla att säga men jag tänkte lite mer ekonomiskt i mitt svar, det vill säga något som skulle hjälpa människor men som jag även skulle tjäna enorma pengar på. Jag frågade tillbaka och svaret blev efter en lång harang av buttericksliknande produkter ett programmerbart tourettespiller. Ja, för då skulle man kunna programmera någon att säga något olämpligt i varje mening ett helt dygn, gud vad roligt det skulle vara. Och så användbart?

Det där har jag kunnat halva livet....

Ja, alltså idag slog det mig. Jag har haft min steken8-adress på hotmail i halva mitt liv. Femton år med samma adress liksom, weeho.

Jag har även haft min gitarr i halva mitt liv. Det var ett halvt liv sen jag slutade spela fotboll i Holmsunds FF. Idag blev jag kallad senil av åldersskäl för första gången i mitt liv. 30-årskrisandet kommer i små små doser för mig, idag kom tydligen flera stycken.

Blogghybris, jojagtackarja!

Det är inte så att jag följer min bloggstatistik särskilt ofta eller så. Men igår hade jag 19 sidvisningar och jag tror inte ens att 19 personer känner till den här bloggen. Så, vilka är ni egentligen?

Idag har jag varit i stan och lunchat med Erik, Elin och Anders samt shoppat med mamma. En heldag blev det. Jag har äntligen fixat de bikinis jag behöver till i sommar för projektet brun-med-sol och även köpt tyg för att sy en klänning. Min favoritklänning som jag har i tre olika färger går inte att få tag på i och med att affären stängde igen förra året så nu ska jag sy en likadan. Kanske blir det bra, och om det inte blir bra kostade tyget bara 39 kronor metern.

Hej.

Jaja Oosty, okejrå. Det kan behövas något för att få fram lite ord i denna bloggtorka.

Hur många nycklar finns det på din nyckelknippa:
Fem. Husnyckel, nyckel till låset på vinden, cykelnyckel, jobbskåpsnycken och postfacksnyckel. Men det är totalt ointressant eftersom det finaste på min nyckelknippa är nyckelringen av Sheldon Cooper som Anders gjorde åt mig i fredags!

 Vilken svordom använder du mest:
Helvete, eller "fitt" med valfritt efterföljande ord. Oftast snus.

Äger du en iPod:
Niet, min tinnitus inföll ungefär samtidigt som mp3-spelare blev snygga och billiga. 

Vilken tid är din väckarklocka inställd på:
Typ 8:30 men jag behöver sällan vakna då eftersom jag inte har något riktigt schema.

Hur många resväskor äger du:
Två, en gigantisk röd som jag köpte när min stora blå gick sönder i höstas på min Sverigeturné. Och en liten svart.

Var köper du dina matvaror ifrån:
Ica.

Skulle du hellre ta bilden än vara med på bilden:
Ja, om jag inte har en snyggdag.

Har några av dina vänner barn:
Ja, några stycken. Men ingen som jag träffar ofta.

Har någon någonsin kallat dig lat:
Ja, kanske främst jag själv.

Vilken CD ligger i din CD-spelare just nu:
När skrevs dom här frågorna egentligen?
 
Föredrar du vanlig eller chokladmjölk:
Vanlig, om det inte är alkohol i.

Har någon berättat en hemlighet för dig den här veckan:
Måndag idag, nä det har jag svårt att tro.

Vad åt du till lunch:
Jag har inte ätit lunch än men kanske en sallad.

Använder du huvtröjor:
Ja, har hur många som helst i alla regnbågens färger. Men bara med dragkedja.

Har du någonsin deltagit i en demonstration:

Ja, i ettan på gymnasiet skippade vi tekniklektionen för att demonstrera mot donken. Jag syntes på VKs förstasida. Jag minns några andra demonstrationer också men inte vad syftet var.

Vem var den sista som ringde dig:
Anders.

Vilken är din favoritåkattraktion på ett nöjesfält:
Den som går snabbast och gör flest människor illamående. Jag har alldeles för hög smärttröskel när det gäller sånt.

Tror du folk pratar bakom ryggen om dig:
Det tror jag säkert.

Vilket riktnummer befinner du dig i:
090.

Tittade du på tecknat när du var liten:
Ja, mest hemmakopierat från hyrbutiken. Det fanns ett litet nätverk på gatan som hyrde filmer och kopierade dom.

Hur många syskon har du:
Fyra fina syskon.


Är du blyg inför det motsatta könet:
Nä, det händer sällan. Om det inte är någon som är hisnande snygg förstås, då kan jag bli lite generad.

Äger du några band t-shirts:
Ja. Tre radiohead, ocean colour scene, suede, super furry animals och ed harcourt. Som jag minns, det kan finnas fler. För att göra det extra nördigt kan jag säga att alla är officiella och inhandlade på konserter.

När flög du senast?
Från Stockholm i slutet av november.

Hur många stolar står kring ditt köksbord:
Mitt och mitt, men jag tror det är sju.

Pratar du några andra språk:
Engelska och lite skolbokstyska. Mest meningar som tut mir leid, Ich bin nicht von hier! Roligt nog bestämde vi oss för att vi ska lära oss franska igår.

Diskar du din egen disk:
Ja, ibland. Anders är en hejare på att ta på sig disken och sliter den nästan ur handen på mig trots att jag ibland faktiskt vill diska.

Har du gråtit offentligt:
Oj oj, jag skulle inte ens kunna svara på hur många gånger.

Försöker du alltid lära dig nya saker:
Nä, efter alla studier känner jag nästan tvärtom, jag vill inte lära mig nya saker.

Vill du just nu ha några tatueringar eller piercingar:
Nä, det skulle vara en pytteliten tatuering då som ser ut som ett födelsemärke på en meters håll. Nåt gulligt kanske.

Tycker du att killen borde bjuda på första dejten:
Nä, där håller jag med Åsa. Om man tycker att killen ska bjuda på första dejten säger man indirekt ja till att killar borde tjäna mer. Förlegat som fan. Fast jag tycker fortfarande det är trevligt att bli bjuden, men då vill jag bjuda tillbaka.

Kan du kasta macka:
Ja, och jag blir förvånad om någon som vuxit upp i närheten av vatten saknar den tekniken?

Vad har du med dig in på bion:
Gott dyrgodis eller SFs sourcream snacks. Kanske en cola, men jag brukar bjuda bort det mesta. Av colan alltså.

Vilket var ditt favoritämne på gymnasiet:
Idrott eller religion. Jag hade väldigt bra lärare.

Gillar du att flyga flygplan:
Ja, när jag ska bort. Hem är alltid en pina.

Vilket personlighetsdrag är ett måste hos en partner:
Ödmjukhet och intelligens. Samt mycket humor!

Har du någonsin blivit attraherad av någon oattraktiv:
Ja, många gånger. Jag var litet av en expert på att se nåt snyggt i fula människor, till och med såna som var så fula att jag var tvungen att dricka dom snygga för att ens kunna ta i dom. Hur lät det där egentligen? Men det är ju sant. Jag kan tillägga till mitt försvar att personen gick ner tolv kilo och tappade hälften av sitt hår ett halvår efter att vi blev tillsammans. Han såg ut som en glad festivalknarkare när vi träffades och som en härjad och lastgammal heroinberoende i slutskedet. Det var då jag var tvungen att ta till alkoholen för att ens kunna titta på honom utan att må lite kasst. Fast ja, då var jag ju inte särskilt attraherad heller... Så nja.

Men när det gäller människor som andra inte ser som attraktiva, absolut.

När sov du senast på golvet:
I julas hos mamma och pappa kanske?

Tror du att Gud är man eller kvinna:
Nä, jag tror inte på gud. Men om man tänker rent logiskt borde det ju vara någon form av amfibier med förmågan att befrukta sig själv för att skapa liv.

Hur valde dina föräldrar ditt namn:
Vad jag har hört fick pappa välja eftersom det var hans tur, och om det blev en tjej skulle hon heta Karin. Hade mamma fått välja hade jag hetat Elin, Ellen eller Emma.

Gillar du senap:
Ja, det är gött i lagom doser. Helst grovkornig.

Skulle du någonsin hoppa fallskärm:
Nä, det tror jag inte.

Sover du på sida, mage eller rygg:
På sida, i liggande på-språngställning.

Tycker du om att krama folk:
Om det är någon jag tycker om. Jag gillar inte när folk som jag inte känner väl är kramiga och ska kramas bara för att de är såna. Det är litet som läskiga ta-på-axeln och massage-människor som man knappt känner. Extremt obehagligt fast man vill ju hålla god min och står givakt istället.

Skulle du säga att du är trendig:
Haha, nä. Jag tror att jag går i mina egna cykler men med omedveten påverkan från rådande mode. Något jag aldrig kommer tycka om är pastellfärger, när det är på modet köper jag ingenting.

Vilken är din favoritkaraktär i Star Wars:
Åh vad svårt. De flesta är alldeles för störiga för att favorisera. Så jag säger Luke eller kanske Han Solo.

Tycker du att du är attraktiv:
Ibland. Hänvisar till ovan nämnda snyggdagar. Oftast inte.

Om du var född av motsatt kön, vad hade du hetat:
Ingen aning, men när mamma var ung (och ännu ej med barn, hon var ju väldigt ung när hon fick barn) ville hon ha två barn som hette Philip och Pernilla. Jag har alltid varit tacksam för att jag slapp heta Pernilla.


Så, då var det klart.


I helgen har jag bara jobbat. Nu har jag helg i två dagar men måste plugga. Så roligt har jag.