Vi har väl hintat lite löst om att stora barn inte har napp och sådär, och att man får åka till lekia och köpa en leksak när man lämnar in napparna till Nalle puh i entrén. Men verkligen inte tvingat på honom tanken eller så, börjat bearbeta mest, för det som komma skall. Hans tänder är så sjukt nappåverkade efter att han ramlade och slog i ena tanden så den trycktes bakåt ett par millimeter. Den återhämtade sig liksom aldrig riktigt.
Så idag bestämde han att vi måste åka idag! Han ville ha en lyftkran med karta och batterier. Karta var alltså fjärrkontroll. Så jag förklarade hundra gånger att vi kan göra det men då är nappen borta sen. Och han svarade hundra gånger att han ville lämna in sina nappar.
Vi åkte till lekia på kvällen när Anders kom hem, så vi hann bara leka med den nya bilen (fanns inga lyftkranar) med inbyggd bilbana i nån halvtimme innan det var dags för sängen, en timme för sent och med noll middag i magen. (För vem vill äta när man ska få köpa leksak?) Och vilken ledsam nattning det blev. Han försökte köpslå sig ur detta i en timme, men inte utan att också behålla den nya bilen. Han grät, och jag sa att man får gråta för det är jobbigt och ledsamt... men vi har inga nappar kvar. Sen somnade han mumlandes att han ville ha sin napp. Men nu är det påbörjat så vi får bara rida ut den här stormen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar