Jag måste säga att jag fått en uppenbarelse. Efter att ha avfärdat Big brother som skräp-tv i tio års tid har jag fastnat. Det känns både bra och dåligt. Det är inte det att jag är en finsmakare som bara tittar på dokumentärer, men jag har svårt att följa serier i allmänhet. Särskilt sånt som visas varje dag. Det försvinner så mycket tid då. Men sen Kungarna av Tylösand har jag fått mersmak av idioter som super i TV, så är det.
Nu vet ju vän av ordning att Big Brother inte har visats i Sverige på många år och att avfärda en serie som inte går är ju lätt. Men serien är enormt stor i England och jag lyckades vara där i sex somrar (det går alltid sommartid där) samt jag vet inte hur många kändisvarianter utan att se mer en tredjedels säsong år 2007.
Men, nu sitter jag där vareviga kväll kl 22:00. Jag hoppas att Peter eller Gurkan vinner!
1 kommentar:
Jag tycker att det finns en speciell trygghet/charm med att bli riktigt fast i en sapa/reality show. Jag saknar det lite...det ar inte alls samma sak att kunna ladda hem avsnitt (for da ids jag aldrig gora det) det ska liksom vara den dar speciella tiden varje dag (eller vecka). Har ar manga helt besatta av Jersy Shore...och det anser jag mig inte alls for fin for, jag har bara inte kanalen...
Skicka en kommentar